De politiska klyftorna i Sverige ökar mellan könen. Kvinnorna röstade betydligt mer rödgrönt jämfört med männen i årets val. Men det var de frågor som manliga väljare tycker är viktigast som fick mest plats under valrörelsen. Det är en av slutsatserna i eftervalsanalyserna.
Enligt statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, har skillnaderna aldrig varit så stor mellan könen.
Det går att ta del av många intressanta fakta i SVT:s vallokalsundersökning, VALU, som genomförts i 30 år i samband med val. De flesta kvinnorna i undersökningen framhöll sjukvård och skola som sina viktigaste frågor, men valrörelsen handlade i stället till stor del om klassiskt manliga frågor som lag och ordning, energi och kärnkraft.
Valrörelsen avslöjade att det är frågor som män tycker är viktiga som styr samhällsdebatten, och det är mycket allvarligt att vi inte kommit längre när det gäller jämställdhet och vem som får sätta agendan.
Sverige har varit en demokrati i 101 år i år, och tiden som gått sedan alla yrken öppnades även för kvinnor är betydligt kortare än så. Det var först på 1950-talet som kvinnor fick tillträde till polisyrket, samt kunde vigas till präster, och inte förrän 1980 öppnade Försvarsmakten dörrarna för kvinnor.
Än i dag lever vi med skevheter. I svenskt näringsliv i dag är 83 procent av alla vd:ar män, 17 procent kvinnor.
Fortfarande finns glastak som hindrar kvinnor. Vi har intervjuat pionjärer som fotbollsikonen Pia Sundhage, ärkebiskop Antje Jackelén, och mediachefen Christina Jutterström, samt tidigare partiledare såsom Anna Kinberg Batra, Mona Sahlin och Gudrun Schyman, samtliga kvinnor som spräckt glastak. De berättar alla hur de har fått ta kampen mot de manliga strukturerna, synliga och osynliga.
Förminskandet av kvinnor är påtagligt. Sveriges första kvinnliga universitetsrektor Boel Flodgren kallades länge för ”vår kvinnliga rektor”. Agneta Stark, den första kvinnliga professorn i företagsekonomi vid Stockholms universitet, fick inte samma lönepåslag som de manliga doktoranderna. När Gun-Brith Jörestig, Sveriges första kvinnliga bilprovare, skulle anställas 1979 tvekade arbetsgivaren kring om det verkligen skulle gå an att anställa en kvinna. Även dessa finns med i boken.
Vi har också följt Magdalena Anderssons väg till statsministerposten. Hon blev den första kvinnliga statsministern 100 år efter demokratins införande. Nu lämnar hon den posten efter mindre än ett år.
Varje kvinna som medverkar i vår bok De första – kvinnorna som spräckte glastaket, har sin egen berättelse, men det finns gemensamma drag. Kvinnorna granskas hårdare än sin omgivning, får färre chanser att göra misstag än sina manliga kollegor och måste göra bättre ifrån sig för att betraktas som lika bra som männen.
Efter att ha intervjuat kvinnor som brutit ny mark och efter denna valrörelse ser vi mönstren ännu tydligare. Vi menar att det är hög tid att bryta könsbarriärerna en gång för alla, och att låta frågor som är viktiga för både kvinnor och män prägla samhällsdebatten – kort sagt att sluta ge männen företräde för att de är män.