Vi har betraktat demokratin som självklar och tagit den för given. Tyvärr kan vi inte göra det idag, eftersom den politiska agendan har förändrats.Det är inte bara i Sverige som demokratin sätts på prov, så är det i många länder i världen.
Vi måste börja prata om demokratin som funnits i vårt land i mer än 100 år och som innebär att varje människa har rätt att vara delaktig och ha inflytande i vårt lands utveckling med bland annat allmän rösträtt och yttrandefrihet. Så länge vi har rättigheter och frihet i Sverige kan vi jobba för att behålla vår demokrati, men när de är borta är det för sent.
Vem som har politisk makt i landet har stor betydelse för demokratins utveckling. För att demokratin ska fungera behövs lagar. De fyra grundlagarna skyddar vår demokrati, men de kan ändras av riksdagen om majoriteten så vill.
Vi har idag en regering, som i stora drag genomför ett annat partis politik. Ett parti som står utanför regeringen och som är socialkonservativt med en nationalistisk grundsyn. Vad det innebär ser vi bland annat nu i regeringens budgetförslag som ska tas i december. Där läggs exempelvis ett förslag att folkbildningens statsbidrag ska under tre år minskas med hundratals miljoner kr, nästa år med 350 miljoner kr. För folkbildningen vars syfte bl.a. är att stärka och utveckla demokratin och att utjämna utbildningsklyftorna innebär det stora nedskärningar.
Folkrörelserna växte fram i Sverige under slutet av 1800-talet. De betydde mycket för demokratins framväxt. När man gick samman kunde man lättare föra fram åsikter om samhällets orättvisor. Folkrörelserna lärde människor vad som krävdes för att påverka, skapa opinion och för att få förändring.
Även idag är folkbildning grunden för att demokratin ska leva vidare. Det har högerkrafterna i samhället upptäckt därför minskar nu regeringen bidrag till bl.a studieförbunden, man stryper möjligheten att ge människor kunskap om demokratins förutsättningar, jämställdhet, solidaritet och alla människors lika värde.
Fria och oberoende traditionella medier har också en viktig uppgift att bilda folket i samhällsfrågor genom sin granskning, även deras stöd från staten minskas av nuvarande regering, vilket också innebär ett hot mot demokratin
Undersökningar i Sverige visar att många unga ifrågasätter representativ demokrati. Vi känner stor oro för våra barns framtid. Det är viktigt att demokratin lyfts fram i skolundervisningen, så de unga vet vad motsatsen innebär, diktatur.
Även idrottsrörelsen lägger ner miljontals timmar på att fostra och folkbilda våra ungdomar i bl.a demokrati. Den påverkas också av regeringens nedskärningar. Riksidrottsförbundets ordförande säger: ”att kraftigt dra ned på stödet till folkbildningen när det kanske behövs som allra mest är anmärkningsvärt”. Varje dag möter SISU medlemmar i idrottsföreningar och bidrar med kompetens och stöd. Hundratusentals barn och ungdomar växer varje år genom idrottens folkbildning. De behöver mer pengar inte mindre.
Fler måste bli delaktiga i demokratidebatten. Vi får inte slumra till och tro att allt ordnar sig av sig självt. Det gör det inte, vi måste våga agera annars tar diktatoriska krafter över även i vårt land. De som är tysta och inget säger är de som är största faran för utvecklingen i Sverige. Det krävs att vi alla engagerar oss.