Debatt: Byggkriminalitet minskar om passerkort tas bort

Trots idoga försök att komma till rätta med kriminalitet och utnyttjande av människor, tvingas vi år efter år inse att situationen inte har förbättrats utan snarare tvärtom. Svartjobb och kriminalitet fortsätter att frodas på byggarbetsplatser, på grund av brister i personkontrollen. Samhället kan ta rejäla kliv mot minskad organiserad kriminalitet genom att kräva säkrare identifiering.

Av Sveriges 4,8 miljoner hushåll ägs och förvaltas närmare 20 procent av Sveriges kommuner. När Boverket spår att Sverige behöver drygt 500 000 nya bostäder fram till år 2030 har kommuner en stor betydelse för att dessa bostäder kommer till. Lägg därtill offentliga byggnader och annan infrastruktur som ska produceras, inte minst i Norrbotten de kommande åren. Kommuner och regioner har en enorm makt att påverka vilka spelregler som ska gälla på byggmarknaden. 

Skatteverket kunde år 2017 visa att svartjobben i byggindustrin fortsätter att öka. Media rapporterar frekvent om ”svartjobbsfabriken”, fusk och kriminalitet. Vid regelmässiga och omfattande myndighetskontroller i september 2020 och i april 2021 konstaterades ånyo fortsatt stora problem med svart arbetskraft, arbetsmiljöbrott och brister i personalliggare. De senaste mest uppmärksammade fallen rör inte offentliga aktörer. Men tyvärr finns flera uppmärksammade fall där offentliga aktörer är beställare. 

Myndigheternas kontroller pekar på bristande säkerhetskultur i alla led - utfärdande av kort, spärrlistor, lånade kort, öppna grindar och inga fysiska kontroller av personal. När sprängämnen stjäls från byggarbetsplatser och används i kriminella dåd är bristen i personkontroll en bidragande orsak. I jakten på att stävja dessa avarter menar vi att både kommuner och regioner – inte minst Luleå med grannkommuner – kan spela en avgörande roll.

Biometrisk teknik har utvecklats snabbt och är numer väl beprövad. Till skillnad från annan identifikation exempelvis med kort, är biometri unikt för varje individ. Biometrisk identifiering medger en betydande säkerhetshöjning då kroppsigenkänning med användarens ansikte eller fingeravtryck säkerställer att rätt person befinner sig på byggarbetsplatsen. Tekniken används sedan länge i Storbritannien och har även prövats i Sverige och Norge med goda resultat. Verkligheten visar att det är betydligt svårare att fuska med ansikts- eller fingeravkänning än med ett kort. 

Samhällsbyggandet står inför stora utmaningar de kommande åren då tiotusentals bostäder årligen ska uppföras tillsammans med stora satsningar på infrastruktur, kommersiella fastigheter, skolor, sporthallar och industrilokaler. 

I byggbranschens färd mot högre effektivitet menar vi att biometrisk personavläsning spelar en central roll för att åstadkomma trygga och säkra byggarbetsplatser. Här kan offentliga upphandlare bli en viktig pådrivare. Vi uppmanar kommuner och regioner att ställa hårdare krav vid upphandlingar. Tillsammans kan vi åstadkomma det som alla i byggindustrin vill, säkra och trygga byggarbetsplatser som främjar en effektiv och sund konkurrens.