Fler transporter på Östersjön och en ålderstigen isbrytarflotta är en ekvation som inte går ihop. Nu krävs besked om hur isbrytarkapaciteten ska säkras för Norrbottens företag.
Varje dygn året om befinner sig cirka 2 000 handelsfartyg på Östersjön och transportbehovet ökar när näringslivet investerar. Luleå hamns utbyggnad, med ambitionen att vara landets näst största hamn 2030, kommer att öka antalet fartygsanlöp avsevärt.
Sjöfartsverkets isbrytare är över 50 år gamla och får allt svårare att hantera de kalla vintrarna i Bottenhavet och Bottenviken. Återkommande motorproblem och svårigheter att hitta reservdelar till de gamla isbrytarna drar ned kapaciteten.
2022 gav regeringen äntligen grönt ljus för två nya isbrytare som skulle beställas för cirka 3,5 miljarder kronor. Men efter förseningar och en upphandling som måste göras om riskerar pengarna att endast räcka till en isbrytare som kan tas i drift tidigast 2028.
Som en nödåtgärd köpte Sjöfartsverket därför i år en begagnad isbrytare från Norge. Den är dock 18 år gammal.
För många företag inom bland annat skogs-, stål- och gruvindustrin är sjövägen den överlägset mest effektiva transportlösningen.
Företagens konkurrenskraft är direkt kopplad till effektiva transportkedjor. Varje avbrott innebär produktionsförluster och företagen riskerar att tappa viktiga kunder och avtal. Konsekvensen blir ofta att produktionen måste minskas eller stängas ner.
Ett enda fartyg på Östersjön kan rymma gods motsvarande 500 lastbilstransporter, det blir därför svårt att flytta inställda sjötransporter till lastbil eller järnväg om isen inte bryts.
Det brådskar med besked. Många av de stora investeringar som görs i Norrbotten är beroende av en fungerande sjöfart under årets alla dagar. Det kan endast garanteras genom en isbrytarflotta som har möjligheten att göra Östersjön farbar.
Regeringen skjuter nu till pengar till Trafikverket för att börja beta av underhållsskulden på vägar och järnvägar. Det är viktigt. Bristande vägunderhåll ställer till stora problem för svenska företag och konsekvenserna av järnvägens bristande punktlighet behöver knappast nämnas.
Men vi får inte glömma bort sjöfarten. I relation till statens totala infrastrukturbudget är kostnaden för nya isbrytare trots allt begränsad. Särskilt i kontrast till sjötransporternas kapacitet och betydelse för näringslivet.
Bristande isbrytning kommer att drabba näringslivet i Sverige om företagens transporter stannar och produktion blir lidande. I förlängningen drabbar det tillväxt och sysselsättning.