Ett allt större problem som människor vittnar om är hur svårt det är att få lån i våra glest befolkade regioner. Låt oss ta ett exempel från Boden. Mitt inne i Boden finns det som kallas stans bästa tomt på kvarteret Enen vackert beläget vid grönområdet Kvarnängen vid Bodträsket. Tomten är ännu obebyggd och genom åren har flera försökt låna pengar av bankerna för att bygga bostäder där. Kalkylerna har visat att det snabbt går att få lönsamhet i investeringen. Men det krävs banklån – och där har flera intresserade aktörer fått nej.
Ett annat exempel från Boden är macken i byn Harads, som ur servicesynpunkt är viktig för att invånarna ska kunna tanka utan att behöva åka flera mil in till centralorten. För att göra de miljöanpassningar av drivmedelsanläggningen som krävs för att få ha den kvar, behövdes banklån – men där tog det stopp. Lösningen fick sökas på annat håll.
Det här är några exempel av många i vår region för i kommuner som exempelvis Arvidsjaur, Jokkmokk och Pajala är kapitalförsörjningsmarkanden till och med ännu svårare. Så här kan det inte få fortsätta. Framförallt inte i dessa tider av kris till följd av Coronapandemin då investeringar behövs för att rädda jobb och människors försörjning.
Banker lyfter i debatter gärna själva fram sin samhällsviktiga roll. De har rätt, banker är viktiga och nu är det läge för dem att kliva fram. Med det sagt så finns det banker med ett lokalt synsätt som värnar bygdens utveckling. Vi tycker det är bra, men de behöver bli betydligt fler.
Enligt en rapport från Landsbygdsnätverket har cirka hälften av alla bankkontor lagts ner på landsbygden sedan början av 1990-talet. Detta är delvis en följd av att bankkunder sköter sina ärenden via internet, men det är också en följd av medveten centralisering från bankernas sida.
Studier visar att närheten till ett fysiskt bankkontor har en positiv inverkan på antalet nybildade företag i området. Och tvärtom – ju längre till ett bankkontor, desto sämre tillgång till investeringskapital. God lokalkännedom är en viktig kompetens för att en banktjänsteperson ska göra en korrekt bedömning av företagares affärsplan och återbetalningsförmåga. Den kännedomen har inte en centralt placerad banktjänsteperson som nås via internet.
Som tur finns marknadskompletterande aktörer som Norrlandsfonden och Almi när bankerna drar sig undan, men är det verkligen en rimlig utveckling att det offentliga ska lösa detta?
Vi menar att bankerna genom sitt agerande sviker landsbygden. Vi förstår att det är mer lönsamt att prioritera banklån i storstäder, men marknadslogiken kan inte vara den bärande principen i glest befolkade områden.
Nu är det dags att visa samhällsansvar på riktigt! Beröva inte oss utanför storstäderna möjligheten att låna pengar och utveckla vår del av Sverige.