Debatt: Alliansfriheten viktig för världen – och Norrbotten

I dag är det tvärtom. Sverige deltar på senare år allt oftare i olika krigszoner, ofta utan FN-mandat: i USA:s och Nato:s krig i Afghanistan och indirekt också i Irak liksom i Frankrikes krig i Mali. Resultatet ser vi varje dag i media.
Sverige med Vidsel i Norrbotten är Europas största militära provområde över land och övningsplats för Natoländers flyg- och robotvapen. USA /NATO kan också genom värdlandsavtalet i en konfliktsituation få tillträde till Sverige som avskjutningsramp för missiler och flygattacker. 
Enligt vår mening utsätter regeringen därmed Sverige för ökad krigsrisk. Försvarsminister Peter Hultqvists militärdoktrin riskerar leda oss i fördärvet.
I sin den 15 oktober framlagda proposition om det militära svenska försvaret för 2021-2025 (nr 2020/21:30) återkommer försvarsminister Peter Hultqvist ständigt till ryska militära övergrepp mot Georgien och Ukraina som ett skäl för militär svensk upprustning. Dessa rysk-georgisk-ukrainska konflikter hänger samman med Sovjetunionens upplösning och den följande politiska utvecklingen i de tre länderna. Dessa konflikter borde inte hanterats, inte i något fall, med militära medel. Att överlämna makten över krig eller fred till militärer är det mest okloka en statsledning kan göra. 
Det finns heller ingen analys i S-MP-propositionen av hur den ryska staten påverkas av amerikansk militär uppladdning vid Rysslands gränser, på Nordkalotten, i Polen och Baltikum, och i och runt Östersjön. 
Vi har heller ingen rysk befolkningsminoritet i Helsingfors, Åbo, Luleå, Stockholm, Malmö eller Göteborg som känner sina kulturella, ekonomiska eller andra intressen hotade och kan tänkas vända sig till Moskva för hjälp. I Norden finns heller inga ryska flottbaser som behöver skyddas på grund av USA/Natos expansion.
Regeringen säger att ”Sverige bedriver en tvåspårspolitik gentemot Ryssland, som innebär att vi fördömer ryska folkrättsbrott samtidigt som vi håller öppet för samarbete på områden där det finns gemensamma intressen”
Tänk efter. Finns det inte ett gemensamt intresse av fred och frihet från våldshot mellan Sveriges och Rysslands befolkningar? Självklart finns dessa gemensamma intressen. 
När Sverige nu söker stöd av världens ledande krigsmaskin USA riskerar vårt land då självklart hamna i stormens öga i händelse av en konflikt. 
USA/Natos makt är sådan att DN:s politiska kommentator konstaterar att ”den sista illusionen om Sveriges alliansfrihet faller nu” (DN 21/10).
Sverige umgås i dag militärt förtroligt med Nato och USA men skeptiskt och fientligt med Ryssland. Det är dags att återgå till Palmekommissionens idé om gemensam säkerhet och föra en uthållig dialog med alla. 
Propositionen från S-MP-regeringen riskerar mot vår vilja att leda till ökade krigsrisker, det är därför Löfven-Lövin-politiken är kontraproduktiv. 
Stefan Löfvens och Peter Hultqvists namnteckningar under propositionen hann heller knappt komma ur riksdagstryckeriet innan Isabella Lövin lät meddela att hon lämnar både regeringen och MP-politiken! Ett omen?