Aktiv politik krävs för grön omställning

Vi hoppas att våra sex slutsatser uppmärksammas av regeringen, samt att de regionala initiativen inspirerar samtliga län, skriver företrädare för akademien.

LULEÅ 20200831
SSAB i Luleå.
Foto: Henrik Montgomery / TT kod 10060

LULEÅ 20200831 SSAB i Luleå. Foto: Henrik Montgomery / TT kod 10060

Foto: Henrik Montgomery/TT

Debatt2025-01-07 10:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sverige har en lång tradition av innovation och starka industrier och mycket goda förutsättningar för att utveckla den gröna tekniken. Med en aktiv politik, på olika nivåer, kan vi säkerställa svensk industris fortsatta konkurrenskraft och samtidigt klara klimatmålen. Innovation är förknippad med risktagande, vilket Northvolt och Skellefteå har fått erfara under hösten. Men att inte våga satsa på grön teknik utgör en ännu större risk.

Från en ny forskningsstudie om den gröna omställningen av den tunga industrin drar vi sex slutsatser för vad för politik som behövs:

1. Utsläppshandelssystemet i EU får inte luckras upp. Utsläppshandeln innebär att man får betala för att släppa ut vilket minskar utsläppen. Stödet för klimatpolitiken är dock inte lika starkt i det nya EU-parlamentet. Sverige måste driva på för en fortsatt tydlig och ambitiös klimatpolitik i EU.

2. Det behövs kompletterande investeringsstöd och riskminimering. Traditionella finansiärer har svårt att hantera investeringsrisker (tekniska, marknadsmässiga, politiska) för företag som utvecklar ny teknik. Detta motiverar att staten går in med finansiellt stöd och riskminimering i början av omställningen.

3. Nödvändig infrastruktur måste prioriteras. Staten måste säkerställa att stödjande funktioner, som exempelvis elöverföringskapacitet och transportinfrastruktur, finns på plats i tid.

4. Det måste skapas attraktiva samhällen. Stora industrisatsningar kräver en omfattande kompetensförsörjning och inflyttning. Kommuner bör kunna få hjälp av staten att möta det ökade behov av bostäder och samhällsservice som omfattande industrisatsningar medför.

5. Det krävs intäktsdelning vid etablering av ny vindkraft. Fram till mitten av 2030-talet är det främst vindkraft som kan tillgodose industrins ökade elbehov. För att öka acceptansen måste kommuner, bygder och närboende få ta del av intäkterna. Det är viktigt att stödet till kommunerna blir långsiktigt och förutsägbart, och verkligen motsvarar den fastighetsskatt som genereras från vindkraft inom kommunen.

6. Tillståndsprocesser måste bli mer effektiva. Regeringen måste leva upp till sina löften om kortare handläggningstider och mer förutsägbara processer.

Dessutom krävs regional och lokal samordning. Några bra exempel:

Kommunerna i Norrbotten har anammat flexibla arbetssätt när ny infrastruktur ska byggas och olika intressen jämkas ihop. Luleå Energi samlar aktörer som ansöker om ny nätkapacitet till rundabordssamtal för att eliminera så kallade "luftbokningar". Skellefteå kommun arbetar aktivt med social hållbarhet – som att nyinflyttade introduceras i föreningslivet – och att dela med sig av sina erfarenheter till andra kommuner, bland annat genom Society Expo 2026. Länsstyrelserna i Dalarna och Värmland har, i samarbete med Försvarsmakten, nyligen pekat ut lämpliga områden för vindkraft.

Vi hoppas att våra sex slutsatser uppmärksammas av regeringen, samt att de regionala initiativen inspirerar samtliga län.