1980 deltog jag för första gången i arbetarrörelsens förstamaj-firande. Dåvarande S-riksdagsledamoten Mats Hellström, senare utrikeshandelsminister, talade utanför Manhemsskolan i Kalix. Jag minns det som en ganska grå och kylslagen dag, som det kan vara i Norrbotten den här tiden av året.
Sedan dess har det gått 40 år och jag har hunnit fira första maj på en rad andra orter i norra Sverige – Luleå, Arjeplog, Harads, Sundsvall, Njurunda. Ånge, Piteå, Älvsbyn, Boden, Överkalix, Övertorneå, Pajala, Jokkmokk och Kiruna.
Den här gången blev det emellertid en annorlunda första maj för mig och alla andra. Coronapandemin tvingade fram en digital förstamaj-manifestation, som jag följde via datorn hemma i min lägenhet.
Det gick det också. Via Socialdemokraternas Facebook-sida hörde jag statsminister Stefan Löfven tala om hur samhällets gemensamma styrka nu används för att lindra konsekvenserna av covid-19. Bland annat pekade han på att antalet intensivvårdsplatser på kort tid har fördubblats.
LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson passade på att tacka alla välfärdsarbetare, busschaufförer, handelsanställda och andra som bär Sverige genom den här krisen. Dessutom tog han tillfället att agitera för LO:s hjärtefrågor – investeringar i välfärdssektorn, bättre arbetsvillkor och höjda pensioner för vanligt folk
Under arrangemanget bjöds vidare på fin musik av Bo Kaspers Orkester. (Frontfiguren Bo Sundström är, som en del kanske redan vet, kusin till tidigare näringsministern Anders Sundström.)
BKO har inte gjort sig känd som en politisk grupp. Men visst finns det budskap och mening i BKO:s låtar. (Lyssna bara på det vackra och livsbejakande mästerstycket "Vi kommer aldrig att dö" i videoklippet nedan).
Genom årens lopp har politiska motståndare ofta räknat ut socialdemokratin som politisk kraft. Den har framställts som hopplöst passé och otidsenlig. Men coronakrisen har visat att partiets idéer om det starka samhället är allt annat än omoderna.
Därför är känslan denna digitala första maj att det våras för S. Fler och fler inser att själv inte alltid är bäste dräng. Fler och fler har fått upp ögonen för värdet av de kollektiva trygghetssystemen och en stark offentlig sektor.
Det känns som att det är vind i seglen för arbetarrörelsens idéer om solidaritet och jämlikhet. "Krisen är en brutal påminnelse om att ensam inte alltid är stark", som Löfven helt riktigt underströk i sitt tal.