Under lördagen firas Europadagen till minne av Schumandeklarationen 1950 – det första steget mot det som skulle bli dagens EU (Europeiska unionen).
Det är en dag för att påminna om den historiska vikten av solidaritet och sammanhållning i Europa. 70 år av europeiskt samarbete har medverkat till fred, demokrati och ekonomisk utveckling i vår del av världen.
Men det är även en dag för att påminna om värdet av att hålla ihop inför framtiden.
Det ligger i farans riktning att inskränkt nationalism och protektionism kan få vind i seglen av coronakrisen. Men rimligen borde de flesta ändå se värdet av gemensamma tag mot arbetslöshet och ekonomisk nedgång.
I det korta perspektivet behövs samlade EU-initiativ för att mildra de ekonomiska konsekvenserna av krisen, som finansministrarnas överenskommelse om ett europeiskt krispaket på hisnande en halv biljon euro.
I ett längre perspektiv handlar det om att kraftsamla för att återuppbygga näringslivet och arbetsmarknaden i Europa, en sorts modern Marshallhjälp.
Embryot till en sådan plan finns redan i EU-kommissionens gröna giv. Rätt hanterad och utformad kan den bli en viktig stimulans för att kicka igång jobb och ekonomi efter coronakrisen.
Större gemensamma investeringar i förnybar energi, gröna jobb och miljövänlig teknik är inte bra bara för klimatet. De kan också medverka till nya arbetstillfällen, växande företagsamhet och ett starkare europeiskt samarbete.