Laget har misslyckats så många gånger genom åren, senast i hemmamötet med Kroatien, och nu får det blågula laget ännu ett läge att övervinna demonerna och frälsa alla luttrade fans som suktar efter framgångar:

Bortaplan mot Finland i VM-kvalet. Seger är med största sannolikhet ett måste för att drömmen ska leva vidare.

Och visst finns chansen någonstans där borta i horisonten –  trots att Sverige precis som vanligt saknar några nyckelspelare och Finland ställer upp med det bästa landet har att erbjuda. Det "nya" landslaget, lett av ett gäng purfärska coacher, har visat en sällsynt passion, glädje och vilja under kvalet och det måste man som surmulen bloggare omfamna.

Men. Jag har en annan önskan som måste uppfyllas för att torsdagskvällen ska bli helt till belåtenhet. Den är lika enkel som tydlig: Våga spela Pelle Larsson. Ha modet att spela honom mycket. 

Det är få landslagsdebuter som jag sett fram emot så här pass mycket. Sedan Larssons första match i BC Luleå för snart tre år sedan, då 21-åringen som 18-åring klev in i SBL som det vore vardagsmat, har alla vetat att den här stunden skulle komma snabbare än kvickt.

Nu är den här och de rapporter jag fått från landslagets träningsläger har berättat att den store guarden är redo –  till och med för en tydlig roll.

Det handlar bara för coachkvartetten Mikko Riipinen, Ludvig Degernäs, Jocke Källman och Boris Balibrea att släppa taget om en eller annan veteran eller favoritspelare från det egna klubblaget och se framtiden redan i dag. Alla vet att Pelle Larsson tillhör den.