På något sätt har BC Luleå nu lyckats krångla till sig tre raka segrar i SBL-inledningen och det är svårt att begripa hur det gått till. Förutom krossen av Fryshuset, förstås.

Offensivt har BC absolut noll halvplanspel som ger något och från skyttet distans är laget inte alls bra. Mot Uppsala –  i tisdagskvällens segermatch med 72–65 – sköt BC 35 procent från trepoängslinjen och i de två inledande matcherna 29.

Med andra ord: Förbättringspotentialen är enorm och ett måste sett till hur basket spelas år 2022.

Men så finns det något som heter försvarsspel och där finns det saker att bygga på vilket möjligtvis kan göra laget ganska relevant. Inte ett absolut topplag med nuvarande trupp men en liten bit där under.

Store Michael Gilmore har bra defensiva instinkter, stör skott nära korgen och kan komma ut på golvet och hänga med mindre spelare. Offensivt har amerikanen fortfarande stora problem och är alldeles för lågprocentig runt ringen. Någon gång under säsongen måste Gilmore också kunna kliva ut och skjuta i öppna treor – det är superviktigt i tränaren Peter Öqvists baskettänk.

LaDarien Griffin har sett lite passiv ut under de två första matcherna men klev mot Uppsala fram som lagets bäste spelare både offensivt och på egen planhalva. 15 poäng, 10 returer, 4 blockar och ett 87-procentigt skytte blev till sist helt matchavgörande.

Tre raka segrar kan ingen ta ifrån BC men låt oss vara tydliga: Laget har berg att bestiga för att hitta en stabil grund att stå på. Framför allt måste guardspelet höjas. Jonathan Arvidsson har hittills varit okej den här säsongen men han måste upp ett pinnhål till. Marcus Evans vet ni vad jag tycker om och ska inte trötta ut er med några åsikter kring hans kapacitet.