Det går snart inte att beskriva på det sätt som BC Luleå förlorar matcher den här säsongen. Jag börjar tappa orden och förmågan formulera mig. Men Bloggen måste i alla försöka.

Ni minns alla 25-poängsledningen mot Nässjö tidigare i vintras som kastades bort de avslutande 15 minuterna.

Det går aldrig att glömma 15-poängsledningen mot Södertälje (som saknade två startspelare) med åtta minuter kvar som bara försvann i ett huj.

Och då har jag säkert förträngt någon tillställning där laget fallit ihop som ett korthus.

Och på tisdagskvällen var det dags igen för en episk genomklappning som kommer gå till historieböckerna och gnaga i spelarnas huvuden resten av säsongen.

Med en dryg minut kvar att spela ledde BC Luleå med sju poäng, 81-74, och hade bollen. Game over? Icke. Då startade istället kaoset som innebar turnovers, korkade fouls, missade öppna skott och en magisk förmåga att placera bollen fel i spelares händer när pressen var som störst.  Lägg också till en jättemiss av domarna när de inte såg bakåtspelet innan Gumbs avgjorde med en trea till 82-83 plus två tuffa osportsliga fouls på rekordkort tid. 

Vad är då den gemensamma faktorn bakom flera av dessa hjärtskärande förluster? Svaret är enkelt. Det handlar om spelförståelse, basket-iq och förmågan att ta smarta beslut när det kokar i skallarna. Där brister det enormt hos alldeles för många spelare. Oj, vad det här laget hade kunnat vinna extramatcher med en smart spelfördelare och bakplansgeneral som tar kontroll över spelet i viktiga lägen. Men nu finns inte det. 

Just nu fattar jag inte hur BC Luleås ledare och spelare ska orka ta sig vidare ännu en gång uppbåda och mental styrka. I det här läget hade det varit perfekt att möta Fryshuset på hemmaplan och en chans att plocka upp spillrorna. Men så är det inte.

Istället ser spelprogrammet ut så här: 2xJämtland, Norrköping, Köping och Södertälje. Den avslutningen är brutal och kan sluta i en mardröm där en placering bland de fyra bästa kan flyga all världens väg.