Kommunalråden i de norrbottniska glesbygdskommunerna har länge fajtats för att utöka möjligheterna till fjärrundervisning i grund- och gymnasieskolan. Syftet är att ge fler elever tillgång till behöriga lärare.

Nu har deras krav omvandlats till konkret politik 

I början av mars presenterade utbildningsminister Anna Ekström (S) ett förslag till lagändring som innebär att även ämnen som NO, SO, matematik och teknik ska kunna erbjudas på distans via en dator. Sedan tidigare finns samma möjligheter när det gäller språk.

Rent praktiskt kommer det att funka så att en lärare sitter och ­sköter undervisningen via en dator som är uppkopplad till ett eller flera klassrum som finns på ett annat ställe. I klassrummen ska eleverna sedan kunna få stöd och hjälp av en handledare.

Under tisdagen diskuterades förslaget i riksdagen.

"Fjärrundervisning är ett jättebra komplement för att tillgodose elevers rätt att få undervisning av behöriga lärare. Den rätten gäller även om man bor i glesbygden", framhöll Linus Sköld, S-riksdagsledamot från Älvsbyn och ledamot i riksdagens utbildningsutskott.

De nya reglerna kommer att gälla grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Ändringen i skollagen börjar gälla 1 augusti 2020 och tillämpas på utbildningar som börjar efter den 30 juni 2021.

Systemet har givetvis nackdelar. Det bästa är så klart om det finns behöriga och välutbildade lärare fysiskt närvarande i vartenda klassrum i vårt avlånga land.

Men så ser verkligheten inte ut i Sverige 2020. Bristen på behöriga lärare är skriande i hela landet, icke minst i många gles- och landsbygdskommunerna.

Totalt saknas 65 000 behöriga lärare i Sverige, enligt Lärarförbundet. I kommuner som Norberg, Ragunda, Sollefteå, Laxå, Vansbro, Hylte och Norsjö är andelen lärare som har lärarlegitimation bara 40-50 procent.

Därför är det inte konstigt att hårt pressade lokalpolitiker tvingas tänka i nya banor för att klara skollagens krav och kvaliteten i undervisningen – och då är utökade möjligheter till fjärrundervisning en möjlig väg.

För lärare, som idag tvingas flänga runt mellan många olika klassrum i olika ­skolor, kan förändringen dessutom medverka till en förbättrad arbetsmiljö.

I en intervju i Lärarnas Tidning beskriver modermålsläraren Simeon Oxley hur fjärrundervisningen underlättat hans arbete.

”Tidigare var jag tvungen att cykla runt mellan 17 olika skolor i Uppsala. Det kändes som att jag spenderade största delen av min arbetstid på cykeln. Nu har jag ingen restid alls, och kan lägga den tiden på att planera och reflektera i stället. Det innebär mycket mindre stress”, säger Simeon Oxley.

Som alltid i samband med förändringar finns de som har farhågor och ser problem. Därför är det viktigt att Skolverket noga följer hur reformen kommer att påverka vardagen för lärare och elever.

Men rimligen är det här ett beslut som kan medverka till att fler barn och ungdomar får tillgång till en utbildning av hög kvalitet, oavsett var de råkar bo.