Coronakommissionen är stenhård i sin kritik. Det svenska samhället har misslyckats med att skydda landets äldre,
Strukturella problem, som fanns redan innan covid-19, beskrivs som den främsta orsaken till att så många äldre avlidit inom äldreomsorgen. Verksamheterna var helt enkelt illa förberedda att hantera en pandemi.
Slutsatserna är inte överraskande. Många har länge varnat för att det finns allvarliga problem i äldreomsorgen.
I en ledare 23 juni påminde jag om att Socialstyrelsen uppmärksammat bristerna i den svenska äldreomsorgen under lång tid – långt innan coronaeländet drabbade världen och det svenska samhället.
Redan 2017 visade dessutom en forskarrapport från Stockholms universitet att arbetsvillkoren i äldreomsorgen i Sverige är sämre än i Danmark, Norge och Finland.
En stor andel av personalen har osäkra anställningar. Många jobbar delade turer och tvingas till ofrivilligt deltidsarbete. I jämförelse med sina kollegor i Danmark, Norge och Finland upplever personalen i Sverige att de har sämre möjligheter till utveckling i jobbet.
Allt detta påverkar givetvis kvaliteten i verksamheten, oavsett om det handlar om den vanliga omsorgen eller förmågan att hantera en smittsam sjukdom.
Sannolikt är det också en av förklaringarna till att Sverige nu har högre dödstal än de nordiska grannländerna.
Det ska sägas att en del har gjorts för att förbättra arbetsvillkoren i äldreomsorgen. Under förra mandatperioden investerade den S-ledda regeringen två miljarder kronor extra för att möjliggöra fler anställda i äldreomsorgen.
Positivt är också äldreomsorgslyftet, som regeringen och samarbetspartierna presenterade 12 maj i år. Anställda inom äldreomsorgen ska nu erbjudas betald utbildning på arbetstid.
Coronakommissionens delbetänkande, liksom mängder av andra larmrapporter, visar emellertid att det finns massor kvar att göra. Det behövs en långsiktig plan och politisk samling för att bygga en bättre äldreomsorg i Sverige.
I Dagens Nyheter pekar Tobias Baudin, ordförande för fackförbundet Kommunal, på ett antal saker som behöver rättas till – icke minst när det gäller grundbemanningen.
Det är förslag som borde bli startskottet för ett reformarbete på alla nivåer.
Ett sådant projekt kommer dock att kräva resurstillskott och tydliga prioriteringar. Investeringar i äldreomsorgen måste gå före nya skattesänkningar, när regering och riksdag lägger fast kursen i kommande års budgetar.
Ett är nämligen säkert: Moderaternas jobbskatteavdrag kommer inte att fixa bekymren i äldreomsorgen.