Det låter väldigt dramatiskt när Moderaterna skriver om kriminalpolitiken på sin hemsida.
"De kriminella gängen håller delar av Sverige i ett järngrepp. Regeringen står handfallen i ett läge där sprängningarna och skjutningarna eskalerar", skriver partiet.
Taktiken är uppenbar. Det gäller att skapa bilden av ett Sverige i sönderfall där otryggheten sprider sig för att gynna det egna partiet inför valet nästa år.
Men dessbättre är verkligheten inte lika förfärlig som den framställs i Moderaternas propaganda.
Gängkriminaliteten är förvisso en realitet. Men faktum är att det skett en nedgång av antalet skjutningar under årets första månader. Förra året skedde 90 skjutningar i Sverige under de tre första månaderna, i år är antalet 52.
I Malmö, som tidigare var hårt drabbat, är nedgången remarkabel. En kombination av tuffare polisiära insatser och förebyggande arbete, som kampanjen "Sluta skjut", har gett tydliga resultat.
Det är alltså inte så att regeringen eller polisen står "handfallen". Tvärtom har det vidtagits en rad åtgärder som börjar ge effekt.
För det första sker det just nu en kraftig utbyggnad av polisen i hela landet. Antalet polisanställda har ökat med ungefär 5 000 sedan 2016. Det betyder att Sverige nu är halvvägs till målet om 10 000 fler polisanställda till 2024. Det är fler som jagar de kriminella.
För det andra har polismyndigheten prioriterat kampen mot gängen och den grova brottsligheten, vilket märks i häkten och fängelser. Det sitter nu omkring tusen fler personer frihetsberövade jämfört med för två år sedan.
För det tredje har samarbetet med andra länder haft stor betydelse. När fransk polis knäckte den krypterade mobiltjänsten Encrochat så gav det massor av information till svensk polis. Omkring 230 personer har frihetsberövats i Sverige, som ett direkt resultat av insatsen mot Encrochat.
För det fjärde har regeringen tagit initiativ till flera lagändringar som gjort skillnad. Ett exempel är beslutet om obligatorisk häktning vid grova vapenbrott, som gjort att fler brottslingar hamnat bakom lås och bom.
För det femte är det på gång en rad andra förändringar som kommer att ge avtryck i verkligheten under de kommande åren. Just nu utreds till exempel ett kronvittnessystem av samma modell som i Danmark. Ett kronvittne är en person som får fördelar – till exempel strafflindring – tack vare uppgifter som han eller hon lämnar om andras brott
Till detta ska dessutom läggas vikten av att det satsas på sociala och förebyggande insatser, som gör att barn och ungdomar inte dras in i kriminalitet.
Vid en konferens nyligen talade både inrikesminister Mikael Damberg (S) och rikspolischefen Anders Thornberg om att det "öppnats ett fönster" som ger chansen att bryta nyrekryteringen till gängen.
En del kan staten och polisen göra. Men det krävs också engagemang i lokalsamhällena – som Malmös nära samverkan mellan skolor, socialtjänst och andra kommunala förvaltningar för att försöka fånga upp ungdomar som är på glid och riskerar att hamnat snett.
Om alla dessa bitar faller på plats så finns det goda möjligheter att 2021 faktiskt kan bli året när det svenska samhället lyckades pressa tillbaka gängen.
Av det skälet är det inte heller säkert att Moderaterna kommer att kunna använda kriminalpolitiken som sitt paradnummer under valrörelsen 2022.
När svenska folket lägger sina röster 11 september nästa år kan det vara helt andra frågor som engagerar och fäller avgörandet.