Tummen upp för EU

Idag är det prick 25 år sedan folkomröstningen om EU – och stödet för det svenska medlemskapet är mycket starkt.

Anhängare till ja-sidan jublar under valvakan på Norra Latin i Stockholm 13 november 1994. Svenska folket röstade ja till medlemskap i EU med 52,3 procent mot nej-sidans 46,8 procent.

Anhängare till ja-sidan jublar under valvakan på Norra Latin i Stockholm 13 november 1994. Svenska folket röstade ja till medlemskap i EU med 52,3 procent mot nej-sidans 46,8 procent.

Foto: Ola Torkelsson/TT

Ledare2019-11-13 04:28
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

I dag är det prick 25 år sedan en knapp men klar majoritet sa ja i folkomröstningen om svenskt medlemskap i EU (Europeiska unionen).

I takt med att människor har upptäckt fördelarna med medlemskapet har stödet för EU dessutom vuxit. Faktum är att det aldrig varit så starkt som nu, enligt SCB (Statistiska Centralbyrån) som mätt svenska folkets EU-sympatier sedan 1996.

I mätningen i maj var hela 61,3 procent för fortsatt medlemskap i EU. Bara 13,3 procent var direkta motståndare.

Inför valet till Europaparlamentet i våras gjorde även de gamla motståndarpartierna allt vad de kunde för att tona ned sina tidigare utträdeskrav. 

V-ledaren Jonas Sjöstedt (som var en högprofilerad EU-motståndare 1994 och som jag själv debatterade med vid något tillfälle under folkomröstningskampanjen) underströk att det inte är aktuellt att driva frågan om EU-utträde – i alla fall inte just nu.

SD-basen Jimmie Åkesson resonerade på ungefär samma sätt. 

"Jag ser inga utsikter för att Sverige kommer att lämna EU. Även om jag tycker det så kommer det inte att ske inom överskådlig tid", sa Åkesson i en intervju med Studio Ett i Sveriges Radio.

En välvillig tolkning av uttalandena är att de två partierna förstått att det finns ett värde för Sverige att vara en del av EU:s inre marknad och det europeiska samarbetet. En mindre generös analys är att det bara handlade om ren partitaktik inför valet – att partierna inte ville skrämma bort alla svenska väljare som sett konsekvenserna av Brexit och det politiska kaoset i Storbritannien.

Framtiden lär väl utvisa hur allvarligt menade SD- och V-beskeden egentligen är. Glädjande är under alla omständigheter att det inte verkar finnas några möjligheter att plocka särskilt många partipolitiska poäng på att driva kravet på en Swexit (ett svenskt EU-utträde) 2019.

De flesta svenskar ser numera vikten av EU-medlemskapet.

• Dels de ekonomiska fördelarna. Det har betydelse för ett litet utrikeshandelsberoende land som Sverige att vara en del av EU:s inre marknad med 500 miljoner invånare. Särskilt viktigt är det för en region som Norrbotten med massor av tung exportindustri.

• Dels EU:s politiska roll för fred, demokrati och mänskligt välstånd. EU har fått en allt viktigare betydelse som ett forum för att hantera gränsöverskridande miljöfrågor och skydda grundläggande mänskliga rättigheter.

25 år efter folkomröstningen känns det skönt att kunna konstatera att EU-tanken tycks ha starkt fotfäste i Sverige.