Oppositionen kräver omräkning i Turkiet

Ja-sidan har utropat sig som vinnare i folkomröstningen om kraftigt stärkt presidentmakt i Turkiet. Men oppositionen protesterar och kräver omräkning av röster.

President Recep Tayyip Erdogan får mer makt om över 50 procent av väljarna har sagt ja – och han pratar redan om att återinföra dödsstraffet.

16 april 2017 03:38
För första gången i republikens historia ändrar vi vårt statsskick genom civil politik. Det är därför det här är mycket viktigt, säger Erdogan enligt nyhetsbyrån Reuters.

Med uttrycket civil politik syftar han på Turkiets historia av militär inblandning i landets styre.

Med folket har vi åstadkommit den viktigaste reformen i vår historia, fortsätter Erdogan enligt AFP.

Ja-sidan låg på 51,2 procent när alla röster i Turkiet hade räknats. Valdeltagandet var 86 procent enligt tv-stationen Habertürk.

Enligt Turkiets högsta valnämnd har ja-sidan vunnit. Det skiljer 1,25 miljoner röster och 600 000 är kvar att räkna. Ett slutligt resultat väntas om 11–12 dagar.

Tar upp dödsstraffet

Över 55 miljoner medborgare fick rösta, och ja-sidan har haft en klar fördel resursmässigt.

Erdogan säger att alla bör respektera resultatet, särskilt Turkiets allierade. Han lyfter fram att segern till stor del vilar på röster från turkar i andra länder.

Han säger också att han ska diskutera att återinföra dödsstraffet med premiärminister Benali Yildirim och med oppositionella nationalistpartiets ledare Devlet Bahceli, och att det kanske också avgörs i en folkomröstning.

Över huvud taget vilar inte Erdogan på hanen. Redan på måndagen ska han enligt CNN Türk leda ett regeringssammanträde i Ankara.

Med grundlagsändringen utökas presidentens befogenheter kraftigt. Bedömare har beskrivit det som den största politiska förändringen sedan den turkiska republikens grundande 1923. Anhängare till en förändring hävdar att det leder till stabilitet, medan motståndarna anser att det i praktiken gör presidenten enväldig.

Kräver omräkning

Efter folkomröstningen utbröt protester mot resultatet i flera stadsdelar i Istanbul.

Ett beslut i sista minuten av landets valmyndighet om att valsedlar som saknar officiell stämpel ska få räknas med i valet kritiseras av oppositionspartiet CHP, som hävdar att olagligheter inträffat.

Höga valnämnden har misslyckats genom att tillåta bedrägeri i folkomröstningen, säger Bülent Tezcan, partiets vice ordförande.

CHP kräver omräkning av uppemot 60 procent av rösterna.

Också det prokurdiska oppositionspartiet HDP kräver omräkning, av två tredjedelar av rösterna. Det finns indikationer på tre–fyra procentenheters manipulation av resultatet, enligt HDP.

App mot fusk

Men valnämnden säger att representanter för det styrande AK-partiet och CHP närvarat vid nästan samtliga vallokaler och godkänt röstandet.

Fatih Celebi, ekonomistudent vid Koc-universitetet i Istanbul och IT-företagare som den tyska nyhetsredaktionen Der Spiegel talade med i ett tidigt skede, väntade sig ett rättvisande val. Celebi är engagerad i Oy ve Ötesi, en enskild organisation som på eget initiativ bevakar val i Turkiet sedan 2013. Organisationen har utbildat 150 000 valobservatörer och många har följt folkomröstningen.

Organisationen har också utvecklat en app, som väljare kan använda för att rapportera oegentligheter.

Fatih Celebi betonar att systemet är öppet för insyn – det stöds av alla de fem stora partierna, valövervakare utanför det politiska systemet och observatörer från utlandet.

Kampanjen är en sak. Valen i sig går sedan länge riktigt till.
Med folket har vi åstadkommit den viktigaste reformen i vår historia.

President Recep Tayyip Erdogan efter att ja-sidan utropats som vinnare i folkomröstningen om kraftigt stärkt presidentmakt i Turkiet.

Fakta: Förslaget till ny turkisk grundlag

Ersätter dagens parlamentariska styre med ett presidentstyre.

Ger presidenten makt att utnämna ministrar och myndighetschefer.

Ger presidenten befogenhet att utse en majoritet av landets viktigaste domare.

Ger presidenten makt att styra genom dekret på de områden där lagstiftning inte existerar.

Avskaffar premiärministerposten och ger presidenten möjlighet att utse en eller flera vicepresidenter.

Ger presidenten utökade möjligheter att införa undantagstillstånd.

Utökar antalet parlamentsledamöter från 550 till 600.

Slår fast att parlamentsval ska ske vart femte år (i stället för vart fjärde). Parlamentsval ska ske samtidigt som presidentvalet.

Minskar parlamentets möjligheter att granska och ställa regeringen och presidenten till svars, bland annat genom att kravet på att regeringen ska godkännas av parlamentet avskaffas.

Ger presidenten möjlighet att sitta vid makten i 15 år vilket gör att Erdogan, som tillträdde 2014, kan bli kvar på posten till 2029.

Källor: AFP, al-Jazira och Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!