Det var visserligen inte första gången som försvarslösa civila utsattes för bombattacker i historien. Det hade bland annat skett under första världskriget då tyskarna bombade England och under 1930-talet när japanerna bombade städer i Kina.
I samtliga fall var det civilbefolkningen som var målet – i avsikt att skapa panik och bryta ned motståndsviljan hos fienden.
Men Guernica var den första terrorbombningen som blev vida känd i världen. Reportrar på plats rapporterade om händelsen vilket ledde till starka protester mot attacken.
Förevigad av Picasso
Strax därefter blev attacken förevigad av Pablo Picasso. Hans målning "Guernica" förmedlar den starka skräcken hos människorna i bombregnet.
Guernica var nog första gången upplevelsen av en terrorbombning blev vida spridd, säger Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan.
Terrorbombning var ett koncept som diskuterats i militära kretsar under hela mellankrigstiden. Teorin var att det var möjligt att vinna ett krig enbart med bombningar.
Ändå har avsikten bakom attacken mot Guernica varit omtvistad. Bombningen ägde rum mitt under det spanska inbördeskriget, den blodiga konflikten 1936-39 mellan vänster- och högerkrafter. Baskerna stred på vänstersidan och uppenbarligen ville högersidans ledare, den blivande diktatorn Francisco Franco, ge dem en blodig näsbränna.
Tysk vapentest
Han bad därför tyska Luftwaffe om hjälp. Tysklands inblandning i kriget var inte officiell men nazistregimen såg ett värde i att ge högersidan, falangisterna, stöd. På köpet fick man chansen att testa sina vapen i ett riktigt krig. Den tyska kontingenten, den så kallade Condorlegionen, lovade att hjälpa till.
Attacken inleddes halv fem på eftermiddagen den 26 april. Det var marknadsdag och många människor i rörelse. Dessutom befann sig många flyktingar i staden.
Bombplanen kom i våg efter våg. I över tre timmar regnade bomberna över staden. Både spräng- och brandbomber användes. Planen kom in på mycket låg höjd och besköt gatorna med kulsprutor.
Terror mot civila
Tre fjärdedelar av staden förstördes, och enligt baskiska uppgifter dödades 1 654 människor.
De tyska piloterna hävdade senare att attacken var avsedd att underlätta högersidans pågående offensiv i Baskien. Det är ett faktum att fronten kollapsade på grund av attacken och att Guernica erövrades av falangisterna två dagar senare. Men de flesta bedömare tycks anse att den främsta avsikten var att terrorisera civilbefolkningen.
Det viktigaste var inte själva dödandet. Det viktigaste var att folk blev livrädda. Tyskarna såg det hela som ett test för att se om metoden fungerade, säger Gunnar Åselius.
Bombattacken mot Guernica var en del av det spanska inbördeskriget 1936-1939.
Kriget började i juli 1936 med en militärrevolt mot den nyvalda folkfrontsregeringen. Kuppmakarna, som leddes av general Franco, fick stöd av större delen av armén, kyrkan och godsägarna. Regeringen stöddes av olika vänsterrörelser och regionalister.
Stormakterna i Europa slöt ett fördrag om icke-inblandning i kriget, vilket nonchalerades av Tyskland och Italien. Effekten blev att högersidan i kriget fick ett starkt militärt stöd, och detta skulle så småningom bli utslagsgivande.
Redan från början befann sig regeringssidan på reträtt. Många frivilliga från andra länder slöt upp på regeringssidan, men detta hjälpte inte. I mars 1939 vann högersidan en fullständig seger.
Kriget beräknas ha kostat en halv miljon människoliv.
Källa: NE