På onsdagen kom domen som förkunnar att en 18-årig man från Luleå får villkorligt och 80 dagsböter. Tingsrätten slår fast att han har vållat Elin Skogqvists död genom att köra i för hög hastighet och inte stanna för rött ljus i korsningen, men brotten vållande till annans död och vårdslöshet i trafik bedöms inte som grova. Straffen blir avsevärt lägre än vad åklagaren Lindha Strömberg yrkat på.
– Jag tycker att det är en felaktig bedömning av hans agerande och att brotten borde ha bedömts som grova. Jag kommer att överklaga, säger hon på torsdagsmorgonen.
I domen bedömer tingsrätten att 18-åringen varit oaktsam, men inte likgiltig inför risken att någon kunde dö till följd av hans chansning på att trafiksignalen skulle slå om till grönt. Det tycker åklagaren är fel.
– Är man 18 år och har fått ett körkort så har man ansvar för att framföra bilen på ett säkert sätt. Är man oerfaren ska man snarare köra ännu försiktigare, man kan inte gömma sig bakom sin låga ålder, säger Lindha Strömberg och fortsätter:
– Kör man på det här sättet och mot rött ljus, om folk skulle göra det i större utsträckning skulle vi ha dödsolyckor som den här hela tiden, så är det att visa likgiltighet.
Hon är "väldigt förvånad" över att rätten inte lagt större vikt vid kombinationen av flera vittnen som upplevt att 18-åringen kört alldeles för fort, de svåra krockskadorna och sträckan som bilarna flyttats efter kollisionen.
Enligt fyra vittnen har 18-åringen kört uppåt 100 kilometer i timmen. Men rätten menar att de kan ha misstagit sig på grund av sportbilens snabba acceleration och kraftiga motorljud. I domen underkänns dessutom krockutredningen vars uträkningar landat i slutsatsen att 18-åringen kört 97-107 kilometer i timmen, baserat på bland annat krockskador och var bilarna hamnade.
Istället gick rätten på datan från sportbilen som visat att hjulen snurrade i en hastighet av 80 kilometer i timmen efter kollisionen. Men det kan omöjligt stämma med skadorna på bilarna, enligt experten som utfört krockutredningen.
– Det bygger på krocktester som görs med faktiska bilar, man har inte gjort en allmän uppskattning, säger Lindha Strömberg.
Försvarsadvokaten Magnus Ericsson ifrågasatte under rättegången utredningen. Han sa att vägunderlagets så kallade friktionstal kan ha varit så lågt som 0,1, vilket motsvarar vinterdäck mot blank is. Helt orimligt, enligt åklagaren.
– Här i Norrbotten vet vi ju att det inte är glashalt när det är 19 minusgrader ute och hårt packad snö. Underlaget har naturligtvis betydelse, men inte så pass mycket att man ska underkänna hela utredningen, säger Lindha Strömberg.
Det finns ytterligare en dimension. Att köra ihjäl en annan människa har i realiteten lett till 4 000 kronor i böter, förutsatt att 18-åringen inte begår nya brott som upphäver den villkorliga domen. Det motsvarar vad det kostar en vanlig fartsyndare som åkt fast för att ha kört 80 kilometer i timmen på en 50-sträcka.
– Jag blir inte förvånad över att det blir villkorlig dom, men jag förvånas av att det inte ens kombineras med samhällstjänst, säger Lindha Strömberg.
Hon tror att allmänhetens syn på rättsväsendet skadas om allvarliga brott inte ger tillfredsställande straff, och att problemet i det är för stor skillnad i straff mellan grovt brott och brott av normalgraden.
– Straffen man får för brott ska anses som rimliga av den stora massan, säger hon.
Minimistraffet för grovt vållande till annans död är sex månaders fängelse till ett år, vilket innebär att brott som bedöms ligga strax under gränsen till grova ska ge fängelse i sex månader till ett år. Men rätten har sedan tagit hänsyn till gärningsmannens låga ålder, halverat straffet och bedömt att det inte finns skäl att döma honom till fängelse.