Många av er minns säkert "yogakontroversen" på Tunaskolan, senhösten 2016, när barn- och utbildningsförvaltningen, Balans Kundalini yoga center och dåvarande landstinget genomförde ett pilotprojekt med yoga och meditation som "elevens val" i undervisningen.
– Yoga och mindfulness är religion. Jag tycker inte att man ska införa buddhism i skolorna i Luleå, sa kristdemokraten Anette Asplund och varnade för "farorna" med yoga.
Läs mer: Yoga i skolan – kristdemokraten rasar: "Buddhism"
Läs mer: Tunaskolans rektor: "Jättebra med yoga"
Läs mer: Ja till yoga på Tunaskolan
Trots protester genomfördes projektet, där 14 flickor av Tunaskolans 40 niondeklassare deltog, och ett och ett halvt år senare visar det sig att yogan gjorde eleverna gott. "Den stressreducerande effekten och positiva upplevelsen som beskrivs, är viktig utifrån den fortsatta utvecklingen av strategier för att förbättra ungdomars välmående", skriver distriktssköterskestudenterna Anna Norberg och Emilia Jauhiainen i en magistersuppsats på LTU.
Examensarbetet baseras på data i form av enskilda intervjuer med deltagarna och bland annat konstateras att andnings- och avslappningsövningarna var till stor hjälp för flickorna, som upplevde större mental och fysisk styrka, fick bättre självkänsla och kände ett större mod efter yogalektionerna.
– Vi brottas hela tiden med psykisk ohälsa bland eleverna, och nionde årskurs är ett jobbigt år. De ska söka till gymnasiet, det är nationella prov och mycket annat som händer. Eleverna upplever extra mycket stress och just därför så oerhört kul att yogan fick positiva effekter, säger skolsköterskan Ewa Vikermo-Rajala, Tunaskolan.
Hon var också den som genomförde intervjuerna med deltagarna, efter avslutat yogaprojekt.
– Andningsövningarna var jätteviktiga. De allra flesta av oss andas från halsen, och då växer stressen. Men yogaeleverna lärde sig att andas mer djupgående, från magen i stället.
Yogan innebär även fysiska utmaningar, som stärkte eleverna mentalt.
– Att tänja muskler med mera visade att de klarade av mer än vad de trodde. Tjejerna berättade att detta gav dem en ”push”, ett mod när det gäller annat i livet.
Varför deltog inga pojkar i yogaprojektet?
– Det skulle vi också vilja veta. Pojkarna har andra strategier mot stress, som att lyssna på musik eller vara med kompisar. Sen lockas de av idrott mera. Men jag vet att killarna kommer in mer och mer i yogatänket också.
Mot bakgrund av det positiva resultatet håller Ewa Vikermo-Rajala precis på att ansöka om ett nytt yogaprojekt i skolan – med fokus på pedagogerna.
– Jag tänker att de kan utbildas i yoga och använda sig av det, till att börja med i undervisningen på låg- och mellanstadiet.
Nu hoppas hon att kommunens skolchef, verksamhetschefer, rektorer, folkhälsostrateger med flera ser fördelarna med yogan.
– Jag hoppas att barn- och utbildningsnämnden tar ett positivt beslut. Förhoppningsvis kan vi dra igång projektet på Tunaskolan och fyra-fem andra skolor i januari 2019, säger Ewa Vikermo-Rajala, skolsköterska på Tunaskolan.
nils.johansson@norrbottensmedia.se