Älgbetesskadorna ökar
Trots massiva informationskampanjer och trots ökad dialog mellan jägare och markägare så ökar älgbetesskadorna. Det visar årets inventering av älgarnas framfart i de norrbottniska skogarna.
Vi ser en en tydlig ökning av älgbetesskadorna, konstaterar Heine Krekula. FOTO: Bengt-Åke Persson
Foto: Bengt-Åke Persson
Björn Sundgren på Jägareförbundet tycker inte om generella lösningar utan förordar en mjukare linje.
Skadorna ökar
- Eftersom variationerna är stora runt om i Norrbotten måste man i stället, i de lokala samråd som finns, hitta de bästa lösningarna i en dialog.
Debatten lär knappast dämpas när resultatet från årets inventering nu presenteras.
Skadorna ökar och i vissa områden mycket kraftigt jämfört med tidigare års undersökningar.
Delar av Råneå älvdal, framför allt i skogarna väster om Gunnarsbyn, är ett område där ökningen är mycket påtaglig. Detsamma gäller delar av Boden och Hapa-randa.
Men det som överraskar
i årets inventering är de uppmätta skadorna i Kiruna.
- Där är skadorna mycket stora, säger Heine Krekula.
Den nivå på tallskadorna som anses acceptabel har lagts vid
3 procent.
Det innebär att så stor andel av tallstammarna i ett undersökt område är skadade.
Årets inventering, som omfattar åtta av Norrbottens 15 kretsar, visar på skador som vida överstiger den nivån.
- Och det vi ser är en ökning av skadorna jämfört med tidigare års undersökningar, vilket givetvis inte känns bra, summerar Heine Krekula.
Miljardkostnader
För många enskilda skogsägare leder betesskadorna till en närmast hopplös situation.
Efter en avverkning måste det, enligt lag, ske en kostsam nyplantering.
Många gånger görs det med förvissningen om att älgar om några år kommer att ge sig på plantorna.
I värsta fall kan markägaren åläggas att göra ny plantering och även då med vetskap om att älgen så småningom dyker upp.
Beräkningar som gjorts pekar mot att älgbetesskadorna, sett över hela landet, motsvarar
mellan två och fyra miljarder kronor.
Så jobbar vi med nyheter