Kubanska läkare eftertraktade i coronans tid

Den globala efterfrågan på kubanska läkare har ökat när sjukvårdssystem runt om i världen pressas av coronakrisen.

Det innebär ett uppsving för Havannas "vitarockardiplomati", som varit på tillbakagång i ett alltmer högerinriktat Latinamerika.

18 april 2020 13:55

De kubanska läkare som är specialiserade på att arbeta i utlandet har med sin kriserfarenhet blivit en tillgång för flera länder i kampen mot coronaviruset.

Alla har varit medvetna om risken för en pandemi sedan början av seklet, och Kuba har sin armé av vita rockar redo, säger kubanen Arturo Lopez-Levy, professor vid Holy Names University i Kalifornien.

Kostnadsfri sjukvård och utbildning har länge betraktats som hörnpelare i samhället på den kommuniststyrda ön.

Under slutet av kalla kriget utvecklade Kuba den här kapaciteten och därför är det logiskt att den blev ett väldigt viktigt verktyg i landets utrikespolitik, tillägger Lopez-Levy.

Läkare i 14 länder

Italien, där omkring 20 000 människor dött i sviterna av covid-19, är ett av de hittills 14 länder som bett Kuba om hjälp. Havanna har skickat sin så kallade Henry Reeve-brigad, döpt efter en amerikan som stred under det kubanska självständighetskriget. Läkarna är specialiserade på att arbeta i områden som drabbats av naturkatastrofer och epidemier.

Vidare har Kuba skickat 39 sjukvårdsarbetare till Andorra sedan furstendömet tvingats sätta många av sina egna läkare i karantän.

Kuba har också skickat vårdpersonal till Venezuela, Nicaragua, Grenada, Surinam, Jamaica och Belize. Dessutom har Frankrike gett grönt ljus för kubanska läkare att arbeta i vissa franska besittningar för att fylla skriande behov i deras hårt drabbade sjukvårdssystem.

Coronaviruset har gett Kuba en ny möjlighet att exportera vårdtjänster, säger Jorge Duany, chef för Cuban Research Institute vid Florida International University.

Sparkats ut

Kuba drog in 6,3 miljarder dollar på sitt internationella läkarprogram under 2018. Men sedan dess har intäkterna minskat, i takt med att högervindar blåst allt starkare i Latinamerika. Brasilien, Bolivia, Ecuador och El Salvador har brutit kontrakt med Havanna och skickat hem de så kallade läkarbrigaderna.

Kuba, vars ekonomi tyngts i nästan sex decennier av kraftiga amerikanska sanktioner, beskyller Washington för att driva en förtalskampanj mot ett program som genom åren skickat över 400 000 vårdarbetare till 164 länder.

USA anklagar å sin sida det kubanska styret för att utnyttja läkarna och uppger att 75 procent av deras löner i utlandet konfiskeras av Havanna i vad man beskriver som en form av modernt "slaveri".

Och Brasiliens USA-allierade president Jair Bolsonaro, som i fjol skickade hem 8 000 kubanska vårdarbetare, anklagar Kuba för att ha försökt föra in underrättelseagenter i landet.

"Främst humanitära skäl"

Länder som efterfrågar hjälp från Kuba under viruspandemin "bör granska överenskommelserna och sätta stopp för missförhållanden", twittrade USA:s utrikesdepartement för några veckor sedan.

Men programmet har trots allt kunnat fortleva. I mars arbetade över 28 000 kubanska läkare i 59 olika länder.

I ljuset av USA:s strategi att sätta maximalt ekonomiskt tryck på Kuba så kan avfärdandet av dess läkarprogram tolkas som ytterligare ett sätt att undandra det kubanska styret materiella resurser, säger Duany.

Kubas motiv för att skicka läkare till andra länder är "endast humanitära", hävdar den kubanske politiske kommentatorn Carlos Alzugaray i Havanna. Men han medger samtidigt:

De diplomatiska och ekonomiska fördelarna är ett plus.
Fakta: Kuba – en kommunistisk enpartistat

Kuba är en kommunistisk enpartistat, som fortfarande är starkt präglad av revolutionen 1959 då Fidel Castro tvingade diktatorn Fulgencio Batista på flykt och övertog makten i Havanna.

Kubas nya författning, som trädde i kraft 2019, slår liksom den tidigare fast att kommunistpartiet (Partido Comunista de Cuba, PCC) ska spela den ledande rollen i samhället och staten. Inga andra partier är tillåtna.

Kommunistpartiet kontrollerar alla styrande organ från regeringen ned till kommunfullmäktige. Sedan 1992 hålls allmänna val till parlamentet, nationalförsamlingen, till provinsförsamlingar och kommunalfullmäktige, men alla kandidater måste på förhand godkännas av partiet.

Val till nationalförsamlingen hålls vart femte år. Den möts två gånger om året under ett par dagar för att klubba igenom regeringens lagförslag. Den har också i uppgift att utse de 31 ledamöterna i statsrådet där den verkliga makten ligger.

Fram till 2006 var Fidel Castro ordförande i statsrådet, men lämnade då av hälsoskäl över makten till sin bror Raúl Castro.

2018 utsågs vice president Miguel Díaz-Canel till Raúl Castros efterträdare. Raúl Castro behöll dock sin post som ledare för kommunistpartiet – den i realiteten mäktigaste positionen i landet.

Enligt den nya konstitutionen är Miguel Díaz-Canels titel republikens president, ett ämbete som kan innehas under maximalt två mandatperioder i rad.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
TT-AFP