Som nyutnämnd arbetsmarknadsminister höll Eva Nordmark (S) höll ett starkt och personligt anförande i riksdagen 25 oktober 2019. Hon berättade om Edvin Nordmark, sin mans farfar, sin svärfars pappa.
”När Edvin stämplade in på järnverket i Luleå en tidig torsdagsmorgon den tredje februari 1949 var det en helt vanlig arbetsdag på jobbet. Men bara efter en timmes arbete förändrades allt. Ett fem ton tungt ihopfruset malmblock välte över Edvin och döden var omedelbar. Edvin var bara 40 år när han dog. Han lämnade efter sig fyra barn, varav den äldsta, min svärfar, var sju år gammal”, sa Nordmark.
Hon beskrev hur ett dödsfall av det här slaget påverkar en familj, en arbetsplats och en bygd för lång tid framöver.
”Därför måste samhället göra allt vad som står i dess makt för att förhindra att dödsolyckor sker. Ingenting annat än en nollvision kan gälla för dödsolyckor i arbetslivet”, underströk Nordmark.
Det är också skälet till att Nordmark väckt förslaget om att utöka tillträdesrätten för de regionala skyddsombuden – ett litet men viktigt steg för att förstärka det lokala arbetsmiljöarbetet och öka tryggheten på arbetsplatserna.
Det är en fråga som dessutom utretts noga vid minst två tillfällen – både i SOU 2007:43 (Bättre arbetsmiljöregler) och SOU 2017:24 (Ett arbetsliv i förändring). Bägge utredningarna har förordat utökad tillträdesrätt för skyddsombuden.
Nu står emellertid klart att en riksdagsmajoritet bestående av M, KD, SD, C och L motsätter sig förslaget.
Därmed har vi fått ännu ett bevis på arbetslivspolitiken är en av borgarnas absolut svagaste grenar.
Minns vad som skedde efter alliansens valseger 2006. Arbetslivspolitiken sattes på sparlåga under åtta långa år.
Arbetsmiljöverkets budget bantades med en tredjedel. Arbetslivsinstitutet lades ned. De statliga stödet till utbildningen av skyddsombud minskades kraftigt.
A-kassan, sjukförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken blev föremål för stora neddragningar
Det var viktigare med jobbskatteavdrag och andra skattesänkningar än att anställa fler arbetsmiljöinspektörer eller stärka skyddsombuden. Konsekvent riktades udden mot löntagarna och deras organisationer.
Hanteringen av tillträdesrätten för de regionala skyddsombuden är ett agerande i samma ideologiska anda.
De borgerliga partierna har alltjämt begränsad förståelse för de fackliga kraven och synpunkterna – oavsett om de kommer från röda LO eller partipolitiskt oberoende TCO och Saco.
Slutsatsen är klar: Den som vill ha en starkare arbetslivspolitik gör klokt i att rösta på andra partier än M, KD, C, L och SD i nästa val.