"Skrota otyget med delade turer i äldreomsorgen"

Fler kommuner borde göra som Sundsvall och Kalmar. Skrota otyget med delade turer i äldreomsorgen!

Undersköterskorna utgör stommen i den kommunala äldreomsorgen.

Undersköterskorna utgör stommen i den kommunala äldreomsorgen.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ledare2020-11-17 07:48
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

7 september presenterade statsminister Stefan Löfven (S) och Annie Lööf (C) "en sjujäkla satsning" på välfärden.

Under 2021 tillförs kommuner och regioner närmare 20 miljarder kr mer för att stärka vård, skolor och omsorg.

En del av dessa pengar är öronmärkta. Dit hör äldreomsorgslyftet, som syftar till att ge 10 000 anställda utbildning på arbetstid för att höja deras kompetens, vilket är både klokt och välbehövligt.

Omkring 30 procent av personalen har tidsbegränsade anställningar och bland dem är utbildningsnivån ofta låg.

Det mesta av välfärdsmiljarderna är dock generella statsbidrag och upp till kommunerna att fördela efter eget huvud.

För min del hoppas jag att fler kommuner gör som S-ledda Sundsvall och Kalmar, två kommuner som nu använder en del av tillskottet för att skrota systemet med delade turer i den kommunala äldreomsorgen. 

Delade turer är ett otyg och bidrar till att urholka kvaliteten i den kommunala verksamheten.

En arbetsdag med delad tur kan sträcka sig från sju på morgonen till nio på kvällen – och innehålla en obetald paus på några timmar mitt på dagen.

En del hinner rusa hem, käka och ta det lugnt en stund. Andra, som har lång resväg till jobbet, får tillbringa dessa håltimmar i fikarummet på arbetsplatsen.

Oavsett vilket är det dock en arbetssituation som inte bidrar till att locka fler till äldreomsorgen eller till ökad trivsel på jobbet.

Det borde bekymra alla kommunpolitiker och personalchefer som måste klara personalförsörjningen.

Det finns skriande behov av undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen. Och då gäller det att kunna erbjuda personalen vettiga arbetsscheman. I annat fall kommer människor att söka sig till andra delar av arbetsmarknaden.

I Luleå fanns ett nära samarbete mellan den S-märkta kommunledningen och Kommunal under mandatperioden 2014-2018.

Då togs också flera steg åt rätt håll i personalpolitiken. Det satsades på arbetskläder för fler kommunanställda, på rätten till gratis kaffe/te under arbetsdagen och ett extra lönelyft för undersköterskorna i hemtjänsten.

Nu behövs emellertid fler liknande initiativ och investeringar för att göra Luleå kommun till en mer attraktiv arbetsgivare. All lokal debatt kan inte fortsätta att handla om antalet skolbyggnader.

Det som är möjligt i Sundsvall och Kalmar (och tidigare genomförts även i Örnsköldsvik, Storfors och Avesta) borde vara realistiskt i fler kommuner i vårt avlånga land. 

Fler S-ledda kommuner bör visa att det gör skillnad för personalpolitiken vem eller vilka som håller i styråran lokalt.