Sverige är inte bäst på allt

Både forskarrapporten och Socialstyrelsen pekar på att det finns en stor förbättringspotential inom äldreomsorgen.

Det finns anledning att fira och vara stolt som svensk även denna nationaldag. Men covid-19 har visat att det finns brister i svenska välfärdssystemen.

Det finns anledning att fira och vara stolt som svensk även denna nationaldag. Men covid-19 har visat att det finns brister i svenska välfärdssystemen.

Foto: Johan Nilsson/TT

Blogg2020-06-06 07:03

Det finns mycket att vara stolt över som svensk denna nationaldag år 2020.  De svenska välfärdssystemen håller hög standard. Sverige är världsbäst på många områden.

Men Sverige är inte bäst på allt. På ledarplats 3 juni pekade jag på att pandemin blottat brister i den svenska välfärdsmodellen och att det finns saker och ting inom sjukvårdens organisation som tål att begrundas i den planerade coronakommissionen.

Detsamma gäller äldreomsorgen. Via Aktuellt i Politikens hemsida hittar jag en film som kan förklara skillnaderna i dödstal mellan Sverige och övriga nordiska länder under pandemin.

Arbetsvillkoren i äldreomsorgen i Sverige är betydligt sämre än i Danmark, Norge och Finland, enligt en forskarrapport från Stockholms universitet som refereras i filmen.

En klart större andel av personalen har osäkra anställningar. Fler jobbar delade turer och tvingas till ofrivilligt deltidsarbete. I jämförelse med sina kollegor i Danmark, Norge och Finland upplever svensk personal att de har sämre möjligheter till utveckling i jobbet och mindre kontakt med sina chefer.

Allt detta påverkar givetvis kvaliteten i verksamheten och är sannolikt en anledning till Sveriges dödstal och till att coronasmittan spred sig så snabbt i hemtjänsten och på många äldreboenden.

Även Socialstyrelsen har länge konstaterat att det finns en förbättringspotential inom äldreomsorgen. Vid onsdagens presskonferens pekade enhetschefen Thomas Lindén på att Socialstyrelsen redan under fjolåret tog fram en rapport som pekade på ett antal problem.

"Ett är personalens utbildning – till exempel när det gäller hygienrutiner och tillgång till handledning. Ett annat är att det är för stor rotation. En patient träffar för många olika personal. Det borde vara mer kontinuitet. En tredje punkt vi pekat på är att det behövs en bättre samordning mellan primärvård, sjukhus och kommun. Ett fjärde problem är att det är så stor variation mellan olika kommuner och vårdgivare", sa Lindén bland annat.

Under mandatperioden 2014-2018 tog den S-ledda regeringen en del initiativ för att förbättra villkoren i äldreomsorgen. Bland annat investerades två miljarder kronor extra för att möjliggöra fler anställda i äldreomsorgen.

Utvärderingarna av dessa bemanningsmiljarder har gett resultat. Enligt Socialstyrelsen betyder pengarna ungefär 5 000 fler tjänster i äldreomsorgen och Statskontoret menar att satsningen i huvudsak är ändamålsenlig.

Positivt är också äldreomsorgslyftet, som regeringen och samarbetspartierna presenterade 12 maj. Anställda inom äldreomsorgen ska nu erbjudas betald utbildning på arbetstid.

Men det kommer att krävas fler liknande satsningar under kommande år. Finansdepartementets analys visar att antalet personer över 80 år ökar med ungefär 200 000 personer (36 procent) under perioden fram till 2026.  

För att alla dessa åldringar ska kunna få en vård och omsorg av ungefär samma kvalitet som idag så krävs ett tillskott på 90 miljarder kronor till 2026. Om vi dessutom vill höja personaltätheten och standarden, vilket ju är helt rimligt, så krävs ännu mer.

Det är en tydlig fingervisning till det politiska systemet. Reformutrymmet i kommande budgetar måste användas för stora investeringar i äldreomsorgen, inte till nya jobbskatteavdrag à la Ulf Kristersson och Moderaterna. 

Då kan Sverige så småningom kanske också bli världsbäst när det gäller vård och omsorg för de gamla.