Det finns siffror som oroar

Allt färre svenskar väljer att engagera sig partipolitiskt.

Som en del i arbetet med att uppmärksamma och höja kunskapen om demokratin har kommittén Demokratin 100 år tagit fram en Demokratistuga. I helgen är den på plats i Boden.

Som en del i arbetet med att uppmärksamma och höja kunskapen om demokratin har kommittén Demokratin 100 år tagit fram en Demokratistuga. I helgen är den på plats i Boden.

Foto: Demokratistugan

Blogg2021-08-27 16:07

I år har det gått 100 år sedan Sverige genomförde sitt första val med allmän och lika rösträtt. Som en del i arbetet med att uppmärksamma och höja kunskapen om demokratin har kommittén Demokratin 100 år tagit fram en Demokratistuga som ska spegla olika aspekter av Sveriges demokrati, öka kunskapen om demokratin och uppmuntra till engagemang och eftertanke.

Under helgen befinner sig denna stuga i Boden, närmare bestämt på Skördefest- och Miljödagarna. Det arrangeras workshops och panelsamtal om utmaningarna för demokratin. På plats under fredagen fanns bland andra landshövdingen Lotta Finstorp och kommunalrådet Claes Nordmark.

"Vi märker att det demokratiska samtalet förändras inte minst under den pandemi som råder. Samtalsklimatet i våra sociala medier hårdnar. Extremistiska rörelser ökar i hela Europa. Sammantaget känns det viktigt att uppmärksamma 100-års jubileet för införandet av allmän rösträtt. Syftet är att utveckla och stärka demokratin inför de kommande 100 åren.Vi hoppas att kommunmedborgarna tar chansen att diskutera demokratin för den är värd att värnas", säger Eivy Blomdahl, kommunfullmäktiges ordförande, i ett pressmeddelande.

Det är ett budskap som tål att strykas under med rödpennan både en och två gånger. 

Svensk demokrati är fortfarande stark. Omkring 87 procent av väljarna röstade i senaste riksdagsvalet, en internationellt sett hög siffra. Men det finns också siffror som oroar. 

Allt färre svenskar väljer att engagera sig partipolitiskt. På 1980-talet var ungefär 15 procent av den vuxna befolkningen med i ett politiskt parti. Nu ligger siffran någonstans mellan fyra och fem procent.

Det är utveckling som borde bekymra alla demokratiskt sinnade människor i vårt avlånga land. Utan medlemmar förtvinar partierna. Den politiska återväxten försämras. Folkstyret försvagas.

Därför behöver fler svenskar ta sitt ansvar genom att också bli partimedlemmar. 

Människor behöver inte bli hyperaktiva, viga sitt hela sitt liv till politiken och springa på partimöten varenda kväll. Men bara att betala medlemsavgiften i ett parti är en liten men väsentlig handling för att stödja det svenska partiväsendet och lägga grunden till att svensk demokrati blir ett stycke starkare.