Logga in

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Wadensjö vikarierar

 

Nu tar Ledarbloggen semester ett tag. NSD:s ledarsida tystnar dock inte. Författaren Måns Wadensjö (bilden) vikarierar som politisk redaktör och ledarskribent under hela sommaren.

Wadensjö är ett känt namn för trogna NSD-läsare. Han medverkar regelbundet som krönikör på sidan 2 och har vikarierat som ledarskribent vid flera tillfällen tidigare.

Han har skrivit fyra böcker: ”Förlossningen” (Modernista 2009). ”ABC-staden” (Bonniers 2011), ”Människor i Solna” (Bonniers 2016) samt nyligen utgivna ”Monopolet” (Bonniers 2019). 

Dagens Nyheters recension beskrivs hans senaste bok som ”ett kliv framåt i ett redan från början stilsäkert författarskap”.

Ha en fin sommar - och läs Måns Wadensjö i NSD!

Arbetsmiljön i fokus


Under måndagen bjöd arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) in arbetsmarknadens parter till en diskussion om hur dödsolyckorna i arbetslivet kan stoppas. FOTO: TT

 

Lördag 2 februari kom beskedet att en ung man avlidit som följd av en allvarlig arbetsplatsolycka i Gällivare tidigare under veckan. Det var den då nionde dödsolyckan på svenska arbetsplatser sedan årsskiftet.

Jag skrev om denna mörka start på 2019 på ledarplats i NSD 5 februari.

Nu sker en del från regeringshåll. Under måndagen bjöd arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) in arbetsmarknadens parter för en diskussion om hur dödsolyckorna i arbetslivet kan stoppas.

En del insatser är redan igång. I en debattartikel i Aftonbladet pekar Johansson och flera andra statsråd på de särskilda inspektioner som görs i bygg- och anläggningsbranschen, tillverkningsindustrin, transportnäringen och bland bemanningsföretagen.

Det finns emellertid mer att göra. Under måndagens möte krävde Marie Nilsson, IF Metall, större befogenheter för skyddsombuden, förstärkningar av det förebyggande arbetsmiljöarbetet samt mer resurser för polis och åklagare för att kunna att utreda arbetsmiljöbrott.

Det är befogade krav. Viktigast av allt är dock inte vad som görs av regeringen eller lagstiftarna på Helgeandsholmen i Stockholm, utan att arbetsgivarna på lokal nivå börjar ta arbetsmiljöfrågorna på större allvar.

Arbetsmiljölagen är oerhört tydlig om arbetsgivarnas ansvar. I arbetsmiljölagen står det att arbetsgivaren ska göra allt som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall.

Kostnadsjakt, tidspress, stress och underbemanning leder dock till att arbetsmiljöfrågorna alltför ofta sätts på undantag. Därför behöver Svenskt Näringsliv, branschorganisationer och enskilda företagsledare börja tala mer om vikten av en god arbetsmiljö och vettiga arbetsvillkor.

Moderna och framtidsinriktade företag bör alltid se god arbetsmiljö, säkerhet och omsorg om sina anställda som konkurrensfördelar – inte som potentiella besparingsobjekt.

Bandiera rossa trionferà!

 

Hösten 2015 började Luleåfans (supporterförening till Luleå Hockey) sjunga en ny sång i samband med en bortamatch mot Modo.

”Röda fanan ska mot seger gå
Röda fanan ska mot seger gå
Röda fanan ska mot seger gå
Leve Lule Hockey - Leve Luleå!”

På Luleåfans hemsida beskrivs den som ”en ramsa av gammalt hederligt slag som skapar bra drag och gillas av alla”.

”Vad vi vet så använder inga andra i Sverige melodin”, skriver Luleåfans.

På M-sektionen i Coop Norrbotten Arena/Delfinen är vi dock några gamla arbetarrörelseaktivister som ler igenkännande när klacken drar igång.

”Röda fanan” har sitt ursprung i en gammal italiensk kampsång – ”Bandiera rossa”, som sjöngs ofta på SSU-kurserna under 1970- och 1980-talen.

Den svenska översättningen till ”Bandiera rossa” gjordes av Gösta Åberg 1970 till sångboken ”Upp till kamp. Sånger för arbete, frihet och fred” (Prisma). 

”Röda fanan ska mot seger gå!
Röda fanan den ska segern nå!
Röda fanan ska mot seger gå!
Leve socialismen, leve friheten!”
 

Det är kul att denna röda klassiker nu kommer till användning i en ny tid och ett nytt sammanhang.

Leve Luleåfans! Avanti popolo! Alla riscossa! Bandiera rossa trionferà!

Löfven besöker Norrbotten


Anna Ekström och Stefan Löfven ska spana in gymnasieskolorna i Luleå och Piteå. FOTO: TT

 

Under onsdagen får Piteå och Luleå besök av statsminister Stefan Löfven (S) och utbildningsminister Anna Ekström (S). Under dagen kommer de att få ta del av de insatser som görs av lärare och skolledare för att utveckla skolan i de två kommunerna.

Dagen inleds  med ett besök på Strömbackaskolan i Piteå som har infört mobilrestriktioner under lektionstid på fem av sex skolenheter. 

Efter lunch åker S-duon vidare för att besöka gymnasiebyn i Luleå. Den rymmer bland annat tre lärstudior dit eleverna kan komma för att studera och få extra stöd utanför lektionstid, oavsett om de har svårt att nå kunskapsmålen eller behöver fler utmaningar.

Exemplen från Luleå och Piteå säger en del om det förändrings- och utvecklingsarbete som pågår i den svenska skolan runtom i hela landet.  Varje dag gör engagerade pedagoger stora insatser.

Sakta men säkert kommer också resultaten. Svenska elever presterar nu bättre i de internationella kunskapsmätningarna.

Det betyder dock inte att Löfven och Ekström är nöjda. I en intervju i tidningen Skolvärlden inför valet berättade Ekström hur hon och S vill gå vidare. Det är idéer och initiativ som även genomsyrar Löfvens regeringsförklaring 21 januari.

Bra är också att detta sker genom ett brett politiskt samarbete med Centerpartiet och Liberalerna. Skolan har alltför länge varit ett ideologiskt och politiskt slagfält.

Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet, brukar peka på att den svenska skolan präglades av ”reformkaos” under åren 2006–2012. Nya betygssystem, nationella prov, läroplaner och andra förändringar spottades fram i hög fart från ansvariga politiker. Det påverkade kvaliteten i undervisningen och vardagen i skolan. Lärarna fick en tyngre arbetsbörda och mindre tid för eleverna. 

Det bör leda till besinning och eftertanke hos alla skolpolitiskt engagerade.

Den svenska skolan behöver inte nya tvära kast och drastiska förändringar. Lärare, elever och rektorer behöver först och främst arbetsro. Det svenska skolsystemet kan inte stöpas om vart fjärde år beroende på om det är Socialdemokraterna eller borgarna som styr.

Därför är överenskommelsen om skolpolitiken ett av de viktigaste inslagen i Januariavtalet mellan S, MP, C och L. Den kommer att medverka till att göra en bra skola ännu bättre.

Trygghetsfonden levererar


När konjunkturen viker nedåt och arbetslösheten ökar blir trygghetssystemen på arbetsmarknaden ännu viktigare. FOTO: TT

 

Trygghetsfonden TSL är är inte så känd bland den breda allmänheten. Men TSL är en mycket viktig organisation på den svenska arbetsmarknaden. 

2004 gjorde LO och Svenskt Näringsliv upp om ett omställningsstöd på arbetsmarknaden och då bildades även TSL (Trygghetsfonden Svenskt Näringsliv LO). Filosofin är att hitta lösningar för privatanställda arbetare som förlorar jobbet på grund av arbetsbrist.

Just nu är arbetsmarknaden i Sverige historiskt stark. Men även i dagens läge finns många som blir uppsagda och behöver hjälp och stöd.

Under 2018 beviljades 10 662 personer omställningsstöd från TSL. Bevisligen är det även något som ger resultat.

I genomsnitt hjälper TSL 85,4 procent till ny sysselsättning inom 12 månader, varav majoriteten har ett nytt jobb redan efter 3–6 månader.

83 procent får ett lika eller mer kvalificerat jobb än tidigare. Endast 3 procent av de som får ta del av stöd från TSL är fortfarande arbetssökande ett år efter sista anställningsdag

Norrbotten hör till de regioner som lyckas bäst, berättar kommunikationschefen Johan Grauers.

  • Jämtland, Kronoberg, Norrbotten och Dalarna är de län där deltagarna har lättast att få ny sysselsättning, över 90 procent inom ett år.
  • I Norrbotten, Västmanland och Örebro får mer än 90 procent av deltagarna ett lika eller mer kvalificerat jobb.

Det är resultat som påminner om betydelsen av TSL och andra trygghetssystem på den svenska arbetsmarknaden. De underlättar svåra förändringar i arbetslivet, vilket är bra för alla parter och ger Sverige fördelar i den internationella konkurrensen.

En uppsagd arbetare i Stefan Löfvens Sverige har ett helt annat stöd än en arbetare i Donald Trumps USA. Hen får en ny chans och möjligheter att komma igen. En uppsägning är inte synonymt med utslagning.

När gamla jobb försvinner och det sker omstruktureringar i näringslivet finns utbildnings- och valideringsinsatser för att människor ska kunna ställa om och bli anställningsbara på nytt.

Det är en modell som är bra för både folk, företag och samhällsekonomin i sin helhet – och den kommer att bli än mer betydelsefull när konjunkturen viker nedåt och fler riskerar att drabbas av uppsägningar och arbetslöshet.

Damberg gästar Norrbotten


Sveriges nye inrikesminister Mikael Damberg (S) vill ge polisen nya möjligheter i kampen mot brottsligheten. Vi måste ge polisen mer repressiva verktyg, säger han i en TT-intervju. FOTO: TT

 

Under tisdag och onsdag får Luleå besök av inrikesminister Mikael Damberg (S). På dagordningen står bland annat dörrknackning och medverkan vid årsmötet hos Stadsviken-Malmuddens S-förening.

Det är inte Dambergs första besök i Norrbotten. Som näringsminister 2014-2018 hann han besöka länet många gånger. Det blir emellertid hans första besök i norr i den nya rollen som inrikesminister. 

Telegramskörden från TT vittnar om att det är en tung och ansvarsfull portfölj som Damberg har att hantera.

Den nye inrikesministern har redan hunnit förlänga den inre gränskontrollen, ge sin syn på polisutbildningen, uttala sig om IS-terrorister som återvänder till Sverige, ta emot skogsbrandsutredningens förslag och börja fundera på innehållet i en ny datalagringslag. För att nämna några exempel. 

”Mitt främsta uppdrag är att se till att polisen får de resurser och de befogenheter som den behöver”, säger han i en intervju.

I det arbetet bildar han tandempar med justitieminister Morgan Johansson  (S). Tillsammans ska de gå i bräschen för den S-ledda regeringens offensiv mot kriminaliteten.

Det råder ingen tvekan om rättspolitiken är högprioriterad. I sin regeringsförklaring presenterade statsminister Stefan Löfven en hel katalog med insatser mot brottsligheten. Det handlar om alltifrån fler poliser till lagskärpningar och mer kameraövervakning.

Det är nödvändiga  åtgärder. Enligt Polisen finns det idag runt 5 000 kriminella aktörer och 200 kriminella gäng i Sverige. Deras aktiviteter drabbar invånarna i många utsatta förortsområden mycket hårt.

Det är givetvis oacceptabelt. Människor ska kunna känna trygghet i sin vardag, även om de bor i Araby, Skäggetorp och Gårdsten. Samhället ska alltid vara starkare än de kriminella gängen.

Damberg och Johansson har redan presenterat flera initiativ. Dessutom finns goda förslag att hämta hos oppositionen – till exempel från Moderaternas 12-punktsprogram mot de kriminella gängen.

Det finns inga skäl att göra kriminalpolitiken till en stridsfråga mellan riksdagens stora partier. Tvärtom har det ett stort och viktigt signalvärde om en bred riksdagsmajoritet är enig om att det behövs tuffare tag både mot brotten och brottens orsaker.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Tre DM-guld i futsal 2007-2009 (som ledare).
Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar