Logga in

Olov Abrahamsson

Ledarbloggen

Minister besöker Boden

Socialminister Lena Hallengren (S) kampanjar i Norrbotten. FOTO: TT

 

Under fredagen får Norrbotten besök av socialminister Lena Hallengren (S).

På dagordningen står bland annat möten i Boden samt på Sunderby sjukhus. Dessutom ska hon delta i utåtriktade aktiviteter i Luleå inför Europavalet 26 maj – och det finns sannerligen en del att säga om social- och arbetsmarknadspolitiken under denna valrörelsee.

Det är beklämmande att se skrämselpropagandan från högerpartierna. KD, M och SD gapar om att EU:s sociala pelare är ett hot mot den svenska modellen och innebär att EU får makten över Sveriges social- och jobbpolitik.

Det är inget annat än kvalificerat trams och bara ett försök att blanda bort korten.

Den sociala pelaren, som antogs vid EU-toppmötet i november 2017, bygger på 20 principer och innehåller en rad frågor kopplade till den sociala välfärden och – inte minst – tryggheten i arbetslivet. EU kan dock inte tvinga medlemsländerna att införa principerna i pelaren; det är upp till medlemsländerna själva, eller arbetsmarknadens parter i länderna, att förverkliga dem.

Den europeiska pelaren för sociala rättigheter är en politisk avsiktsförklaring och inte rättsligt bindande – vilket också Europaparlamentets rättstjänst håller med om. Sysselsättnings- och socialpolitiken kommer även fortsättningsvis att vara främst en nationell angelägenhet.

Dock finns ett stort värde i att EU lyfter de sociala frågorna. EU-tanken hotas om den inre marknaden förknippas med ökade klyftor och försämrade arbetsvillkor, inte ökat välstånd för folkflertalet.

Till skillnad från svenska KD-ledaren Ebba Busch Thor begriper Jean-Claude Juncker, EU-kommisssionens kristdemokratiske ordförande, också detta. Han har förstått vikten av att EU och EU:s medlemsländer står upp för medborgarnas rätt till en rättvis lön, en god hälso- och sjukvård, ett livslångt lärande, jämställdhet och annat.

Något som Juncker underströk när den sociala pelaren presenterades 17 november 2017.

Vanliga medborgare och löntagare måste helt enkelt känna att de har glädje och nytta av EU-projektet för att det ska vara långsiktigt hållbart.

Den insikten finns även hos många socialt orienterade borgerliga politiker i Europa. Men den gemenskapen innefattar uppenbarligen inte svenska KD, M och KD. De har hamnat långt till höger om den politiska mittfåran i Europa, fjärran från idéerna om ett socialt EU.

Han nådde inte ända fram


Linus Glanzelius (till höger på bilden) befinner sig steget efter utrikeshandelsminister Ann Linde. I Europavalet fick han totalt 4994 personkryss. FOTO: TT

 

På NSD:s ledarsida 14 maj drog jag en lans för Linus Glanzelius, SSU:s kandidat i Europavalet och politiskt sakkunnig hos utrikeshandelsminister Ann Linde.  

I EU-valet 26 maj fick han sammanlagt 4994 kryss från S-väljarna i Sverige. Tyvärr var det inte tillräckligt för att ungdomskandidaten skulle ta sig hela vägen till Europaparlamentet.

Det krävs minst fem procent av ett partis totala röstetal för att en kandidat ska kunna rubba partiets rangordning. Glanzelius 4994 kryss motsvarade bara 0,51 av S-rösterna i riket.

Överhuvudtaget har det visat sig vara svårt för lägre rankade kandidater att ta sig förbi partiets toppnamn när hela landet är samma valkrets som i Europavalet. I valet 2019 var det ingen lägre rankad kandidat som lyckades med konststycket.

Därför finns skäl att fundera på om en lägre personvalsspärr (låt säga på tre procent) skulle kunna vara värd att pröva i Europavalet 2024. Kanske en sådan förändring även skulle kunna medverka till att öka intresset och höja valdeltagandet i Europavalet.

Valdeltagandet i årets Europaval ökade visserligen till 55,3 procent i Sverige. Men det är ändå en bedrövligt låg siffra jämfört med riksdagsvalen (goda 87,2 procent 2018) och med tanke på allt viktigt som står på spel i EU-valen.

Det röda Norrbotten

Norrbotten har länge varit ett av socialdemokratins starkaste fästen. Den bilden bekräftas även efter Europavalet 26 maj. Fem av länets kommuner återfinns på tio-i-topp-listan över de kommuner där S gör sina bästa valresultat.

  1. Munkfors (Värmland) 45,81
  2. Piteå (Norrbotten) 44,95
  3. Överkalix (Norrbotten) 44,26
  4. Kalix (Norrbotten) 43,75
  5. Skellefteå (Västerbotten) 42,58
  6. Hagfors (Värmland) 42,48
  7. Malå (Västerbotten) 42,06
  8. Älvsbyn (Norrbotten) 41,51
  9. Örnsköldsvik (Västernorrland) 40,24
  10. Arvidsjaur (Norrbotten) 40,10

 

Det betyder dock inte att länets socialdemokrater kan luta sig tillbaka och känna sig nöjda. S har tappat mark även i det röda Norrbotten. I Arjeplog, Gällivare och Haparanda har Sverigedemokraterna numera stöd från mer än var femte väljare.

Därför finns att göra för att utveckla både politik och organisation. En av nycklarna, tror jag, är att stärka det facklig-politiska samarbetet.

Samarbetet med IF Metall, Kommunal, Handels, Seko, Transport och andra LO-förbund ger socialdemokratin en direktkontakt med vanliga löntagare som inget annat parti har.

Sannolikt är det också en förklaring till att de socialdemokratiska partierna i Norden, trots allt, lyckas bätte än partikollegorna i andra delar av Europa. Det facklig-politiska samarbetet ger dem en bättre folklig förankring.

På NSD:s ledarsida 29 september 2018 gav jag ett exempel på hur det går att stärka och utveckla det facklig-politiska samarbetet på lokal nivå. Det kan visa vägen för socialdemokratin i andra delar av Sverige och Norrbotten.

Ojämlik tandhälsa


Valaffisch från 1973.

 

Under mandatperioden 2014-2018 tog S/MP-regeringen ett par viktiga initiativ i tandvårdspolitiken. Åldersgränsen för fri tandvård höjdes till 24 år och tandvårdsbidraget för äldre fyrdubblades.

Fortfarande finns dock stora socioekonomiska skillnader i tandhälsa. 28 maj presenterade SVT en kartläggning som visar en mycket tydlig skillnad mellan de med höga inkomster och de med lägre. Tandhälsan är alltjämt en klassfråga i Sverige. 

Socialminister Lena Hallengren (S) är inte nöjd med situationen och utlovar fler insatser för att skapa en mer jämlik tandvård. Tidigare S-riksdagsledamoten Veronica Palm har därför fått i uppdrag att utreda frågan. Ett betänkande ska vara klart senast 1 mars 2020.

Det bästa skulle vara en genomgripande reform som jämställer tand- och sjukvård. Tänderna är en del av kroppen och borde följaktligen behandlas i samma system som utslitna höftleder eller benbrott. 

Men det är en oerhört dyr reform. Enligt beräkningar från LO:s välfärdsutredare Kjell Rautio handlar det om minst 20 miljarder kronor per år – det vill säga en betydande del av det statsfinansiella reformutrymmet ­i ett läge när det även finns stora behov av att stärka äldreomsorgen, sjukförsäkringen och polisväsendet.

Den långsiktiga inriktningen för tandvårdspolitiken borde emellertid vara klar. God tandvård ska ses som en allemansrätt och inte hänga på plånbokens tjocklek.

Det behövs ytterligare steg för att skapa en mer jämlik tandhälsa. I LO:s rapport ”Klassamhällets dolda leende” finns en del tips på möjliga åtgärder.

Nils Forsén praktiserar

 

Nils Forsén, deltagare i Aftonbladets och Bommersviks utbildning för unga opinionsbildare, kommer att praktisera på NSD:s ledarsida under en månad framåt.

Tidigare har Forsén bland annat varit redaktör för SSU:s nu nedlagda debatt- och kulturtidskrift Tvärdrag. 2018 skrev han även SSU:s uppmärksammade och omdebatterade vallåt (se Youtubeklippet nedan).

”Jag erkänner att det inte är stor konst, men kritikerna missar något centralt”, förklarade Nils Forsén i ett försvarstal på Expressens kultursida 15 augusti 2018.

Hans första text under praktikperioden publiceras i dagens NSD och handlar om läget för dansk socialdemokrati inför folketingsvalet 5 juni.

 

 

Läsarna är grunden för NSD


NSD:s nyhetschef och ansvarige utgivare Peter Lindvall berättade om förändringarna i medielandskapet vid ett möte i Folkets hus i Kalix (bilden t v). I Överkalix morsade jag på trogna NSD-läsarna Inger och Karl-Erik Nilsson samt Anne Jakobsson och Anders Wilén (bilden t h).


Folkets Hus i Pajala pekade ut vägen till NSD-arrangemanget (bilden t v). En grupp engagerade Pajalabor gav sin syn på tidningen - närmast kameran KD-politikern Håkan Kero och tidigare S-kommunalrådet Bengt Niska (bilden t h).

 

Under torsdagen avverkade jag och Peter Lindvall, NSD:s nyhetschef och ansvarige utgivare, ungefär 44 mil i bil. Vi hann träffa läsare i Kalix, Överkalix och Pajala för att berätta om den 100-årsjubilerande tidningens stolta historia men framför allt för att tala om NSD:s roll i dagens Norrbotten.

Det var kul att möta många engagerade läsare. Dessutom fick vi många tips, idéer och synpunkter som förmedlats vidare till alla ansvariga i Mediehuset i Luleå. Sådant är helt grundläggande för att kunna utveckla tidningen.

Medielandskapet har förändrats radikalt sedan tidningens start 1919.

Papperstidningen minskar i betydelse och digitaliseringen är en realitet. Men grunden för NSD:s journalistik är ändå i princip exakt densamma som för 100 år sedan. Den bygger på att människor i Malmfälten, Tornedalen och andra delar av Norrbotten upplever tidningen som intressant och relevant och är beredda att betala för journalistiken.

Oavsett om publiceringarna sker i pappersform eller på webben så krävs läsare för att NSD ska kunna ha en viktig betydelse även i framtidens Norrbotten.

Olov Abrahamsson bloggar om politik i allmänhet och socialdemokrati i synnerhet.


Fakta om Olov
Född: 1963
Bor: I Luleå
Yrke: Politisk chefredaktör
Gillar: LO, Luleå Hockey och LBBK. 
Kuriosa: Ingick i SSU:s förbundsstyrelse 1987-1990
Kontakt: olov.abrahamsson@nsd.se


Twitter: @OlovAbrahamsson

  • Twitter

Bloggar