I början av oktober 1989, för snart 32 år sedan, besökte jag Bryssel för första gången. Gamla A-pressen arrangerade en studieresa till EU:s huvudstad. På dagordningen stod besök hos EU-kommissionen, det fackliga Brysselkontoret och en massa andra aktiviteter.
Då var det många inom arbetarrörelsen som var skeptiska till EU (eller EG, som vi sa på den tiden). Men resan gjorde att en del av oss tog intryck och började tänka om.
På det fackliga Brysselkontoret mötte vi den då nyutnämnde chefen och ständigt piprökande Sven Svensson. Han talade engagerat om att EU:s inre marknad måste rymma även en social stadga och hänsyn till löntagarnas villkor – till exempel regler för arbetsmiljö, semester, arbetstider och pensioner.
Svensson framhöll också att de fackliga vännerna runtom i Europa gärna såg Sverige, med sin starka arbetarrörelse, som medlem i den europeiska gemenskapen.
En del av oss övertygades om att det fanns ett värde för Sverige och svensk socialdemokrati att ta klivet in i EU.
Jag och Lars Ilshammar, då chefredaktör på Örebro-Kuriren, skrev en gemensam artikel i SSU-tidskriften Tvärdrag i början av 1990 och markerade att SSU borde skaffa sig en mer uppdaterad syn på det europeiska samarbetet.
Det var inte populärt hos Anna Lindh och den dåvarande förbundsledningen. Men några år senare hade Sverige och socialdemokratin omprövat sin inställning – och så småningom blev även Anna Lindh en stark EU-anhängare.
Det blev ja till EU-medlemskap i folkomröstningen 1994 och sedan 1 januari 1995 är Sverige fullvärdig medlem i Europeiska Unionen. Sedan dess har jag återvänt många gånger till Bryssel för att besöka de svenska Europaparlamentarikerna, North Swedens lobbykontor, fackliga företrädare, EU-tjänstemän och andra.
Det senaste året har pandemin satt stopp för nya Brysselresor. Men det går att följa Europarlamentets arbete även digitalt och på distans.
Under onsdagen deltog jag vid ännu en digital pressbriefing med S-folket i Europaparlamentet. Heléne Fritzon, Jytte Guteland och Evin Incir berättade vad som är på gång under Europaparlamentets session 8-11 mars. Det handlar bland annat om debatter och beslut kring vaccineringen i EU, barns rättigheter, klimattullar och försvaret av fria medier.
Den här veckan, när vi firar Internationella Kvinnodagen, lyfter dessutom de svenska Socialdemokraterna i Europaparlamentet behovet av tuffare tag mot människo- och sexhandeln i Europa. Fritzon & Co vill att fler EU-länder följer Sveriges exempel och kriminaliserar sexköp.
"Det är provocerande att flickors kroppar är en handelsvara på EU:s inre marknad", säger Heléne Fritzon.
Numera är det inte heller någon som tycker det är konstigt att svensk socialdemokrati finns på plats och driver dessa och andra hjärtefrågor i Europaparlamentet. De starka motsättningarna om EU, som präglade socialdemokratin under hela 1990-talet, existerar inte längre. I opinionsmätningarna har EU-medlemskapet ett starkt stöd.
2021 är det lika okontroversiellt att svenska socialdemokrater är engagerade i Europaparlamentet som att de sitter i riksdagen eller kommunfullmäktige i Boden. EU-medlemskapet har utvecklats till en del av vardagen i svensk politik.
Onekligen har det skett en del sedan S-redaktörernas resa till Bryssel 1989.