Det lag den sexfaldiga mästarklubben Luleå Basket byggt upp, med en tydligt minskad lönebudget, inför den kommande ligasäsongen är ett av de mer intressanta projekten som gjorts av en toppklubb i SBL dam på en hel drös med år.
Efter den misslyckade säsongen 2018/19 där menlösa importspelare fyllde alltför många platser tog klubben ett beslut att satsa mer svenskt. Förra vintern nådde klubbdirektören Chister Sehlin en bit på väg – nu är han framme.
Mycket, inte allt, talar för att Luleå basket 2020/21 bara kommer innehålla en enda importspelare och det är brasilianskan Debora Costa.
Satsningen känns intressant, långsiktig och kommer utan tvekan att skapa en stor nyfikenhet bland basketfansen i norr. Men hur är det med målet som borde överskugga allt i en klubb av Luleå Baskets kaliber: Att vinna guld. Det klubben gjort till en trevlig vårtradition sedan 2014.
Då måste jag vara en glädjedödare redan i juli och avslöja att våren 2021 inte kommer att innehålla några guldhattar eller segerchampagne. Med det här laget kan jag inte se det hända,
Jag vill faktiskt påstå att Alvik är bättre. A3 kommer blir bättre. Och Högso kan faktiskt vara bättre. Och är verkligheten på det sättet försvinner lite av charmen med det blågula tänket. Tyvärr.
Hur har Bloggen kommit fram till den här slutsatsen trots att laget innehåller flera spelare med tunga meriter? Enkelt. Det är bara titta på Luleå Baskets trupp och vilken profil spelarna har. Defensivt inriktade. Få, om en ens någon, som kan skapa sitt eget skott och alla med ett tydligt lagspelartänk där "passa först" är ett evigt mantra.
Visst. I teorin låter det utmärkt. Men verkligheten är som jag ser det en helt annan. Det är faktiskt inte bara försvar som vinner mästerskap. Det krävs också hög offensiv kompetens hos några spelare i ett lag. Det måste finnas någon som kan skapa ur ingenting när offensiven kört fast och ge bollen till i jämna matcher.
Jag ser massor av bra saker hos Luleå Baskets spelare men just detta finns ingenstans.
I dag finns en given åttaspelarrotation. Tittar vi lite i spåkulan och spekulerar i vad de har för poängkapacitet i snitt under en säsong blir mitt resonemang ännu tydligare för er som är skeptiska till tesen jag driver.
Kolla här:
Ellen Nyström,10 poäng,
Josefin Vesterberg, 10.
Chioma Nnamaka, 12.
Allis Nyström, 9.
Tilde Ahlin, 6.
Debora Costa, 12.
Felicia Ponturo, 4.
Mathilda Åhlberg, 4.
Ni ser själva. Det skulle ge Luleå Basket ett poängsnitt på 67 över kommande säsong och det är inte mycket att hänga upp den sportsliga verksamheten på. Det innebär till exempel att varje gång motståndarlaget gör 70 poäng eller mer är det kört.
Det är ett vågspel. Det är en tunn och riskfylld is att vandra på.
Men det är kittlande. Det håller jag med om.