Norrbotten är långtifrån målet

Det duger inte att så många lämnas utanför.

De fyra S-riksdagsledamöterna från Norrbotten (Linus Sköld, Emilia Töyrä, Ida Karkiainen och Fredrik Lundh Sammeli) ställer krav på digitaliseringsminister Anders Ygeman (S).

De fyra S-riksdagsledamöterna från Norrbotten (Linus Sköld, Emilia Töyrä, Ida Karkiainen och Fredrik Lundh Sammeli) ställer krav på digitaliseringsminister Anders Ygeman (S).

Foto: TT/NSD Arkiv

Blogg2021-01-13 14:08

Vid fjolårets socialdemokratiska distriktskongress i Norrbotten beslutades om ett nytt regionalt utvecklingsprogram.

I programmet ”Norrbottenslinjen” sammanfattar S-distriktet sina viktigaste krav när det gäller infrastruktur, utbildning, markfrågor, bostadsbyggande och andra politikområden.

Det är idéer och önskemål som länets fyra S-riksdagsledamöter nu kanaliserar in i den centrala politiken och driver gentemot departement och statliga myndigheter. Bland annat agerar de blåslampa för att bredbandsutbyggnaden ska nå även de mest glesbebyggda regionerna i norr.

I riksdagen har de bland annat lyft kravet i en fråga till digitaliseringsminister Anders Ygeman.

Det finns att göra. Under ett digitalt studiebesök hos IT Norrbotten under onsdagen fick riksdagsledamöterna en lägesbeskrivning. Vd:n Tomas Sundström och styrelseordföranden Anders Lundkvist konstaterar att Norrbotten fortfarande är långtifrån det nationella målet att 95 procent av alla invånare ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s.

För Norrbotten ligger siffran på 76 procent. I tätorterna ser det i och för sig ganska bra ut. Men glesbygdsregionerna i länet (som har bara 33 procents täckning) är faktiskt sämst i landet.

Sundström och Lundkvist gav även ledamöterna en del tips om vad som nu krävs. Staten behöver tillskjuta mer pengar, samtidigt som stöden till bredbandsutbyggnaden måste riktas till regioner där behoven är som störst, det vill säga till områden där det är som mest glest mellan kåkarna och människorna. 

Kort sagt: Det går inte att lita till att marknaden ska fixa bredband i småbyarna i Pajala och Jokkmokk. Samhället måste ta ett större ansvar om bredband ska bli en allemansrätt i alla delar av vårt land.

Det kostar givetvis en slant för statskassan. Men om vi betänker att det en gång i tiden var möjligt att elektrifiera hela Sverige och bygga telefonnät som nådde även gles- och landsbygden, så framstår det som ett högst realistiskt mål.

En sak är i alla fall säker: "Det duger inte att så många lämnas utanför", som S-distriktets ordförande Fredrik Lundh Sammeli så helt riktigt sammanfattade saker och ting efter onsdagens studiebesök.