På grund av pandemin fick arbetarrörelsen genomföra sina 1 maj-arrangemang i digital form även under 2021. Jag lyssnade på utrikesminister Ann Linde (S) som var huvudtalare när Socialdemokraterna i Norrbotten ordnade sitt digitala 1 maj-möte.
Hon använde tillfället för att beskriva socialdemokratins långa historiska engagemang för internationell solidaritet – en stafettpinne som den S-ledda regeringen bär vidare genom dagens feministiska utrikespolitik.
Linde pekade på att fler länder nu följer Sverige i spåren och har tagit ställning för en feministisk utrikespolitik. Dit hör nationer som Mexiko, Kanada, Spanien, Luxemburg och Frankrike.
"Fler är på gång och det har så klart betydelse för kvinnor och jämställdhetsarbetet runtom i världen", sa Linde.
Efter mötet passade jag även på att fråga utrikesministern hur hon ser på de norrbottniska Socialdemokraternas krav på att inrätta ett särskilt Barentsinstitut med uppdrag att öka kunskapen om regionen (norra Sverige, Finland och Norge och nordvästra Ryssland) samt för att utveckla de mellanfolkliga kontakterna.
"Först vill jag understryka att Barentssamarbetet är väldigt viktigt för oss. Det är en av få arenor där vi har ett bra och fungerande samarbete med Ryssland. Jag upplever också att Länsstyrelserna i Luleå och Umeå gör betydelsefulla insatser i det arbetet", sa hon.
I dagsläget ser utrikesministern därför inget behov av att inrätta ett speciellt Barentsinstitut.
"Men jag är beredd att titta på det om länsstyrelserna och regionerna skulle väcka frågan och vilja komplettera dagens strukturer", sa Linde.
I vårt samtal underströk Linde att den nordliga och arktiska dimensionen i Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik blivit alltmer central. 24 september 2020 presenterade hon och regeringen en ny Arktisstrategi. Det är en strategi som prioriterar tre tematiska områden: Klimat och miljö, ekonomisk utveckling samt den mänskliga dimensionen.
"Kina, Ryssland och USA visar ett ökat intresse för Arktis. Regionen har blivit mer säkerhetspolitiskt intressant och det ligger i allas vårt intresse att Arktis kan förbli en lågspänningsregion", framhöll Linde.
På olika sätt konkretiseras nu Arktisstrategin. Det har redan investerats i stärkt försvarsförmåga i Norrbotten. För att ytterligare förstärka den militära närvaron i Norrbotten utreder regeringen dessutom etableringen av ett gränsjägarförband, likt det som tidigare fanns i Kiruna.
Även på det civila området sker viktiga saker. I regeringens Arktisstrategi lyfts till exempel betydelsen av det arbete som görs av Polarforskningssekretariatet i Luleå, forskningsfartyget Oden och forskningsstationen i Abisko. Bland annat vill regeringen undersöka möjligheterna för tillgång till ett nytt tungt, polarklassat klimatneutralt forskningsfartyg som kan användas året runt, vilket är bra eftersom gamla Oden börjar bli sliten.
Det är initiativ som leder åt rätt håll. Men Linde och regeringen borde även ta till sig de norrbottniska Socialdemokraternas önskemål om ett Barentsinstitut (förslagsvis lokaliserat vid Luleå tekniska universitet). Ett Barentsinstitut med, låt säga, 2-3 anställda är en liten men strategiskt viktig investering.
Det skulle samla Sveriges kunskap och resurser som kan bidra till en hållbar utveckling i Arktis – samt ytterligare profilera Sverige som en viktig aktör för att stärka fred och samarbete i norra Europa.