Den S-ledda regeringen gör en rejäl satsning på forskningspolitiken. Det framgår av regeringens forskningsproposition.
I år höjs forskningsanslagen med 3,4 miljarder kr och totalt ska 13,6 miljarder kr mer gå till forskning under de närmaste fyra åren.
Det är en välmotiverad investering. Länder som prioriterar forskning och utveckling (FoU) ligger alltid i täten i den internationella konkurrensen.
Sverige ligger visserligen redan bra till när det gäller FoU som andel av BNP. Sverige är fyra på listan efter Israel, Sydkorea och Taiwan. Totalt satsade Sverige 3,4 procent av BNP på FoU under 2019 varav näringslivet stod för 2,44 procent av BNP.
"Men just av den anledningen får man inte slappna av och det visar vi nu att vi inte gör", säger forskningsminister Matilda Ernkrans helt riktigt till tidningen Forskning och framsteg.
Viktigt är också att hon och regeringen betonar att satsningarna ska ske "i hela landet". Symboliskt är att omslaget på regeringspropositionen pryds av en vacker bild på ett norrsken som lyser över Tarfala forskningsstation, som ligger i Kebnekaisemassivet i Kiruna kommun.
Vissa verksamheter mår helt enkelt bättre av att skötas i ett län som Norrbotten. Till exempel finns erfarenheter och kompetens kring metallurgi, bergvetenskap, gruvor, stål, skogsbruk, vattenkraft och att bedriva verksamheter i kyligt klimat som saknas på andra ställen i landet.
Därför är det klokare att utveckla forskning och högre utbildning kring sådant vid Luleå tekniska universitet istället för Chalmers i Göteborg eller KTH i Stockholm. Eller att investera i rymdverksamhet i Kiruna istället för Solna.
På ledarsidan i dagens upplaga av NSD konstaterar jag att innovationspolitiken knappast blir ett stort debattämne i nästa års valrörelse. Men ett bra forsknings- och innovationsklimat spelar en stor roll i arbetet för att göra ett bra land ännu bättre.
Förmågan att utveckla ny teknik och nya industriella processer är grundläggande för att kunna stärka jobb, företagsamhet och välfärd i Sverige. Därför förtjänar forsknings- och innovationspolitiken betydligt större uppmärksamhet i valdebatterna än den brukar få.
Matilda Ernkrans är inte regeringens mest högprofilerade statsråd. Men hennes ansvarsområden är sannerligen inte utan betydelse för Sveriges framtid.