Partiets krav blir verklighet

NSD:s Olov Abrahamsson fick ett snack med inrikesminister Mikael Damberg (S) under måndagens tågresa mellan Kiruna och Boden.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) besökte Kiruna i veckan. I ett samtal med NSD:s Olov Abrahamsson berättar han om regeringens satsning på den polisiära verksamheten i hela landet.

Inrikesminister Mikael Damberg (S) besökte Kiruna i veckan. I ett samtal med NSD:s Olov Abrahamsson berättar han om regeringens satsning på den polisiära verksamheten i hela landet.

Foto: Maria Unga

Ledarkrönika2020-10-16 06:01
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Fredag 7 april 2017 inträffade terrordådet på Drottninggatan i Stockholm. Fem människor dödades.

I skuggan av denna dramatik genomförde Socialdemokraterna sin kongress i Göteborg 8-12 april.

Det var tänkt som den stora uppladdningen inför valåret 2018. Men terrorattacken lade sordin på stämningen.

Mitt i sorgen och eländet funkade dock demokratin. Hela 1 985 motioner med 4 537 att-satser behandlades och diskuterades av 350 medlemsvalda ombud.

Bland annat tog partiet ställning för att verka för 10 000 fler polisanställda till 2024.

I kongressdebatten underströk skogslänens företrädare även vikten av att polissatsningen kommer hela landet till del. En av dem som tog till orda och fick stöd för sitt krav var Johan Lund, ombud från Boden och själv polis.

Tre år efter Göteborgskongressen träffar jag inrikesminister Mikael Damberg (S) på kvällståget mellan Kiruna och Boden. 

Under måndagen har han varit med och tagit det första spadtaget för bygget av den nya polisstationen i Kiruna – ett exempel på att regeringen (helt i linje med kongressbeslutet 2017) nu stärker den polisiära närvaron i hela Sverige.

"Det nya huset ska stå klart 2023 och kommer att rymma cirka 200 polisanställda. Det är ungefär 25-30 fler än idag", berättar han.

Vid halvårsskiftet hade Sverige nått nästan halvvägs till målet om 10 000 fler polisanställda.

"Då var det ungefär 4 000 fler jämfört med när vi inledde arbetet. Många är civilanställda. Men i takt med att vi bygger ut polisutbildningen så kommer det också ut fler poliser på gator och torg. I Polisregion Nord har antalet polisanställda ökat med 100 personer under det senaste året", säger Damberg.

Många av de nya poliserna hamnar av naturliga skäl i de områden som har mest kriminalitet – det vill säga landets största städer. 

Damberg understryker emellertid att Polismyndigheten också har en glesbygdsfaktor när den fördelar resurserna. Vidare pekar ministern på att det finns gränsområden i Norrbotten som kräver särskilda insatser.

"Det förekommer narkotikahandel, trafficking och stöldligor som rör sig över gränserna", konstaterar han.

Damberg är väl medveten om kritiken om att det finns alltför många poliser i inre tjänst och för få i yttre tjänst.

"Nu ställer vi krav i regleringsbrevet till rikspolischefen. Vi kommer noga följa hur myndigheten lever upp till kraven på områdespoliser, de som finns närmast människor. Den ska redovisa i vilken omfattning det finns områdespoliser och hur de jobbar med kontaktskapande, brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete", säger Damberg innan han byter tåg i Boden och drar vidare till sovvagnskupén med destination Stockholm.

Det tar så klart tid innan investeringarna i rättsväsendet får effekt i människors vardag.

Damberg och regeringen har inget lager med färdiga poliser. Det tar tid att utbilda dem. Men utbyggnaden av polisutbildningen börjar nu märkas på polisstationerna runtom i landet. 

Varje halvår skickas det ut omkring 600 nya polisaspiranter till landets polisregioner.

Det är en klar uppgång jämfört med hur det såg ut under den M-ledda regeringen 2006-2014. Faktum är det nu utbildas dubbelt så många poliser som när Moderaterna skötte rättspolitiken i Sverige.

Det kan man inte tro när man lyssnar på Ulf Kristersson (M) eller andra bullriga högerpolitiker. Men statistiken talar sitt tydliga språk. När högern regerade valde den att prioritera nya jobbskatteavdrag istället för investeringar i rättsväsendet. 

Om dessa underlåtenhetssynder finns också skäl att påminna när högerblocket vrider upp tonläget i dagens kriminalpolitiska debatt.

Damberg och regeringen har sitt ansvar för att hantera dagens problem. Men det går inte att bortse från att Sverige fortfarande lever med konsekvenserna av neddragningarna under den M-ledda regeringen 2006-2014. 

De kriminella gängen uppstod inte bara helt plötsligt 2 oktober 2014 när Stefan Löfven tillträdde som statsminister.