På ett industriområde i Jokkmokk har 25 skrotbilar dumpats på kort tid.
"Det är tråkigt att folk inte gör rätt för sig", säger Patrik Sundberg, chef för samhällsbyggnadsenheten på Jokkmokks kommun, till tidningen.
Exemplet från Jokkmokk är inte unikt. Exakt samma problem finns i princip i hela vårt avlånga land. Den som reser runt på den svenska landsbygden ser fordonsvraken både här och där.
I riket som helhet handlar det varje år om tusentals bilar som lämnas i naturen av mindre nogräknade bilägare.
Följderna är starkt negativa. Dels är det fråga om nedskräpning och förfulning av landskapet. Dels handlar det om spridning av farligt avfall, eftersom de uttjänta bilarna innehåller vätskor och komponenter som kan vara skadliga för både människor, djur och miljö.
Lagen är tydlig om bilägarnas ansvar för att ta hand om sitt skrot. Men i praktiken har det varit det svårt att komma åt syndarna. Inte sällan handlar det om personer som lever på samhällets skuggsida och jagas av kronofogden.
Jokkmokk och andra hårt drabbade kommuner har från tid till annan försökt lösa problemet genom att införa lokal skrotbilsamnesti.
Under 2018 kunde folk lämna in sina uttjänta bilar på tre platser i Jokkmokk, vilket också gav goda resultat. Men det innebar samtidigt mycket merarbete och stora merkostnader för en liten kommun som redan får vända på slantarna.
En smidigare lösning vore att återinföra den statliga skrotbilspremien. En tusenlapp till den som lämnar in bilen hos skroten skulle sannolikt räcka långt.
En slant i handen skulle ge folk ett incitament att lämna sina bilar till destruktion istället för att lämna dem vind för våg.
En sådan insats kostar självfallet en slant för statskassan. Men den skulle å andra sidan betyda väsentligt lägre kostnader för landets kommuner.
De resurser som kommunerna idag lägger på handläggning, lagring och frakt av skrotbilar är förmodligen högre än vad en skrotbilspremie skulle kosta för den samlade offentliga ekonomin.
I riksdagen har både enskilda socialdemokrater och centerpartister motionerat för att återinföra skrotbilspremien. Men motionerna avslogs vid det senaste riksmötet.
Det finns emellertid goda skäl att väcka kravet på nytt.
Enligt branschorganisationen Bil Sweden finns nästan 600 000 avställda bilar som borde kunna skrotas. Men varje år demonteras och återvinns bara 168 000 bilar.
Det säger något om vidden av problemet, men också om möjligheterna att återvinna mer metall och material från gamla uttjänta fordon samt skapa nya jobb i demonteringsbranschen.