Spännande skådespel i realistiskt otäck miljö

Den kanadensiska rysaren “Tillbaka innan midnatt”, en samproduktion mellan Västerbottensteatern och Profilteatern, handlar om Erik och Jill som i försök att fixa sitt äktenskap flyttar ut till en gård på landet.

Luleå kommun 27 november 2019 08:30

TEATER

Tillbaka innan midnatt

Samproduktion mellan Västerbottensteatern och Profilteatern

Manus: Peter Colley

Bearbetning & regi: Jan Karlsson

Svensk översättning: Tora von Platen

Skådespelare: Lina Hognert, Julia Jonsson, Sonja Lindblom och Adam Stålhammar

Norrbottensteatern, Luleå, tisdagen den 26 november

 

I ett försök att fixa sitt äktenskap har Erik och Jill flyttat ut till en gård på landet. 

Jill har precis blivit utsläppt från psyket och tar lugnande mediciner för att hålla ångesten i schack. Men den tysta landsbygden, det ruckliga huset, den opålitliga elektriciteten och ensamheten hjälper inte. Än värre blir det när Eriks syster Laura kommer dit för att bo med dem. Laura hatar Jill, som påstår att Erik blir helt förändrad så fort Laura är där. Jill kan inte bli bättre så länge Laura är i huset, men Erik vägrar att be Laura åka hem. 

Dessutom kommer deras hyresvärd Greta på besök och berättar om mordet som har skett i huset, om blodfläcken som uppstår på golvet och om spökena som de tidigare hyresgästerna såg. 

Inget att oroa sig över, försäkrar Greta. Dessutom har de ju fått ett gevär att använda.

Det finns aldrig en lugn stund i föreställningen. Hela tiden sitter jag på spänn och väntar på vad som ska ske härnäst. 

Men det är inte bara en läskig föreställning. Den typiskt lantliga Greta ger välbehövliga och perfekt timade komiska avbrott i spänningen. Hon älskar whiskey, har karaktärsenliga kläder och dialekt, och berättar hemska saker med helt obrytt tonfall. 

Den obekväma stämning som scenografin inger med gamla möbler, låsta dörrar och taktiskt begränsade synfält förstärks av den fantastiska ljud- och ljussättningen. Strömavbrotten – de dova lamporna, de blinkande eller dimmande ljusen – skapar en skrämmande miljö. 

Den lilla radion spelar hela tiden dov musik, och höga ljud får mig att hoppa till. Men även tystnader utnyttjas. Varje gång musiken stannar av håller hela publiken andan. 

Även kostymerna är perfekta. Den trotsiga systern har helt fantastiska, diviga kläder. De hemska, groteska sminkningarna är omåttliga. Allt skapar mer spänning än de flesta skräckfilmer. 

Föreställningen innehåller oväntade men väl genomtänkta twistar, som ändå inte är helt omöjliga att förutsäga eller förstå. Det finns spridda ledtrådar genom hela showen som gör att man gärna försöker lista ut ett och annat själv. 

En väl genomtänkt, realistiskt skrämmande och otäck pjäs. 

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!
Linnea Lindblom

Ämnen du kan följa
Läs mer
Krönika

Det blir som att skicka flaskpost i badkar

Luleå

Teaterchefen om oviss coronahöst: "Då blir det tufft"

Teater

Monolog av Rasmus Lindberg

Norrbotten

Nytt stipendium för corona-drabbade kulturskapare

Teater

Om ungas drömmar och längtan

Visa fler