Det kunde ha varit värre

Korttidspermitteringarna har räddat många människor från arbetslöshet. Enbart i Norrbotten handlar det om 7 748 individer.

Sverige 15 januari 2021 06:01
Detta är en ledarkrönika. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Det råder ingen tvekan om att arbetsmarknaden har fått rejält med stryk under coronakrisen.

I december var 456 453 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen. Det är en ökning med 82 858 personer sedan december 2019.

Siffrorna motsvarar en arbetslöshetsnivå på 8,8 procent, jämfört med 7,4 procent samma månad 2019.

Även långtidsarbetslösheten ökar – och riskerar dessutom att stiga ännu mer. Antalet arbetslösa som varit utan arbete i tolv månader eller mer har ökat med närmare 24 000 personer till drygt 175 000 i december. 

 

Det är ett mycket allvarligt läge som understryker behovet av fortsatta satsningar på arbetsmarknadspolitiken. Regeringen får inte spara på krutet i kommande vårändringsbudget. 

Men det finns även skäl att påminna om att läget hade varit betydligt värre utan det nya systemet för korttidspermitteringar. Totalt har nu nästan 600 000 människor beviljats stödet. 

Hundratusentals svenskar, som i annat fall hade drabbats av arbetslöshet, har kunnat behålla sitt jobb. Enbart i Norrbotten handlar det om 7 748 individer.

 

Det är i hög grad Stefan Löfvens förtjänst att Sverige har fått denna modell med korttidsarbete.

Eter finanskrisen 2008-2009 pekade Stefan Löfven, då ordförande för fackförbundet IF Metall, på att Sverige klarat sig betydligt sämre än Tyskland som hade en väl fungerande modell för korttidsarbete, ”kurzarbeit”.

Trots att fack och arbetsgivare gjorde upp om krisavtal försvann hela 10 procent av industrijobben i Sverige mellan 2008 och 2009. Motsvarande andel förlorade jobb i Tyskland var bara cirka 2,5 procent.

Därför argumenterade Löven och hans fackliga kamrater för en ny modell för korttidsarbete i Sverige. 

 

I korthet betyder den att anställda, istället för att sägas upp vid en djup kris, får gå ned i arbetstid. Samtidigt får företagen statligt stöd för att kunna behålla personalen.

Det betyder att företagen kan behålla arbetskraft och står bättre rustade när konjunkturen väl vänder och efterfrågan återigen börjar stiga. Samtidigt riskerar färre att bli att bli permanent utslagna från arbetsmarknaden.

 

Efter utnämningen till statsminister 2014 har Löfven gjort verkstad av sitt och IF Metalls förslag.

Under förra mandatperioden gav Löfven i uppdrag till Anders Ferbe (en annan gammal förbundsordförande i IF Metall) att utreda en ny variant av korttidsarbete i Sverige. 

Han presenterade sitt slutbetänkande i augusti 2018. I samma veva lovade Stefan Löfven och Socialdemokraterna att genomföra Ferbes utredningsförslag om de fick fortsatt förtroende att leda landet.

Sagt och gjort – nu är vallöftet verklighet. Det var en smart och förutseende politik som gjorde att Sverige hade ett verktyg på plats för att kunna hantera coronakrisen och alla dess dramatiska konsekvenser för arbetsmarknaden. 

 

Bra är dessutom om arbetsgivarna nu tar tillvara möjligheterna att ge sina anställda kompetensutveckling när de är korttidspermitterade. 

Det blir ju till nytta för såväl de enskilda individerna som företagen och samhället i sin helhet om den frigjorda tiden används för att öka människors yrkeskompetenser och kunnande. 

 

Den här historien säger även en del om värdet av det facklig-politiska samarbetet mellan LO och Socialdemokraterna.

Efter finanskrisen insåg fackföreningsrörelsen att något behövde göras och kanaliserade sina krav via S.

Det gjorde att landet kunde möta den nya coronakrisen med ett system med korttidspermitteringar som är till glädje för både löntagare och näringsliv.

Kopplingen till vanliga människors vardag och verklighet har haft betydelse och gjort skillnad för regeringspolitiken.

Sådant kan också vara värt att påminna om när valåret 2022 börjar närma sig.

Profilbild Olov AbrahamssonOlov Abrahamsson
Ämnen du kan följa
Läs mer!
Krönika

Låt oss inte drabbas av panik

Ledare

Ledare: LTU får inte tappa mark

Gästkrönika

Någon måste tydligen vara syndabock