Det är lätt att tro att det inte ska finnas mycket norrbottniskt kvar i Samuel Hübinette.
Han bor i exklusiva Newport beach i södra Kalifornien, har tre nya bilar ståendes utanför lägenheten, en minst sagt framgångsrik karriär och en växande familj, där han och frun Stina Hübinettes andra dotter när som helst ska födas.
Men, det ska visa sig att det är lätt att tro fel.
De första åren i USA försökte Samuel Hübinette visserligen omfamna det nya landet. Nu är förhållandet snarare det motsatta, och svenskheten har kommit att spela en stor roll i hans framgångar.
För att fullt ut förstå storheten i Samuel Hübinettes raketartade karriär krävs det dock att man börjar från början:
1992 fick den bilintresserade killen från Jokkmokk ett stort brejk. Han fick möjligheten att jobba som vintertestförare för Volvo i Jokkmokk, och drömmen om att jobba med bilar, en dröm som hållit på att rinna ut i sanden, väcktes åter till liv.
Tre år senare erbjöds han ett heltidsjobb för Volvo i Göteborg, och flyttlasset gick till västkusten.
- Jag var nöjd med det. Men jag kände att det finns mer att uppleva. Jag beslutade mig för att flytta hit och pröva på USA.
Men efter att han erbjuds jobb för en racingskola blev flytten permanent 2001.
2003 kom så den stora livsomvälvande förändringen för Samuel Hübinette, en sällsamt lyckosam kombination av tajming och erfarenhet av norrbottniska vintrar och bakhjulsdrivna bilar.
- Jag hörde av några polare att det var ett gäng japaner som varit över och kört en driftingdemonstration här på en bana utanför Los Angeles. Alla var så fascinerade och pratade om det. Jag tänkte "vad är det för märkvärdigt med det". Men sen började jag tänka. En sport som går ut på att sladda, det låter ju förträffligt.
Drifting - för den som missat fenomenet som vuxit sig enormt under det senaste decenniet - är en sport som går ut på att ta sig runt en asfalterad bana mer eller mindre sidledes, i en rad kontrollerade sladdar. Deltagarna poängsätts och en vinnare koras.
"Jag hade inte råd att betala"
Sporten har hittat en stor publik som kommer för att se, höra och känna lukten av skrikande bilar med stora motorer.
- Vid det här laget försökte jag etablera mig i Hollywoodvärlden som reklamfilmsförare. Och när man kommer från ett annat land, och ingen vet vem du är, så är det jättesvårt.
Sommaren 2003 fick förare i USA en möjlighet att kvalificera sig till den japanska serien D1 som skulle köras på Irwindale speedway i Kalifornien.
- Vi hade inte ens någon bil. Men vi åkte och hyrde en Nissan 350Z från Budget i Hollywood, där de har många ovanliga och exotiska bilar. Vi stoppade på andra bakdäck på den och åkte dit.
På vinst och förlust drog Samuel Hübinette ut på banan i hyrbilen.
- Jag tänkte att, "om jag kraschar nu så är det bara att åka hem igen". Jag hade inte råd att betala för att fixa bilen. Men jag kände att det var chansen för mig att komma in i den här nya världen och visa min bilkontroll.
Hübinette kvalificerade sig som etta av 52 förare och blev en av åtta som fick möjligheten att köra rejset på Irwindale speedway.
- Tack vare Skabramsjön och alla år av hotande nävar och pekfingrar man fått i Jokkmokkstrakten och runt om i Norrbotten av folk som inte gillade att man kom där. Och det förstår jag att de inte gjorde, säger Samuel Hübinette och skrattar.
Hade blandade känslor
Nu, nio år senare, är det svårt att inte imponeras över hans meritlista. Han har vunnit driftingserien i USA vid flera tillfällen, jobbat som stuntförare i Hollywood med filmer som Fast and the Furious och spelat in reklamfilm för Lamborghini och Volkswagen. Samtidigt väntar ett nytt kapitel för Samuel Hübinette.
Han och frun Stina, som ursprungligen kommer från Umeå, väntar vilken dag som helst sitt andra barn.
Samuel Hübinette har nu till största del lämnat drifttävlingarna. Under det kommande året lockar i stället en i USA snabbt växande Rallycross-rörelse, och Hübinette hoppas att den ska få ett större genomslag än vad driftingen fick.
- De får inte in drifting på ett stort tv-nätverk, och då kan man inte nå en riktigt stor topp. Det går inte att få de stora sponsorpengarna när man inte har flera miljoner som tittar på det. I rallycross har du start och målflagga. Det kommer att vara mer spännande att se. Och det kommer över flera europeiska team som ska köra, bland annat flera svenska.
Samtidigt börjar Hübinette känna att åldern tar ut sin rätt. En gammal whiplash-skada gör sig påmind. Samtidigt vill han inte att karriären ska ta slut än.
- Jag tror att jag har blandade känslor för det där. Jag hade kört drifting i åtta år och kände att jag var klar där. Jag hade inte drivkraften och inspirationen för att kämpa för en mästerskapstitel igen. Just nu har jag inte tävlat på flera månader, så man saknar kicken och adrenalinet. Men det är olika steg i livet. Nu får jag större fokus på att vara hemma med familjen och det är en ännu större kick att vara hemma och se barnen växa upp.
Tjänar rejält med pengar
Om Samuel Hübinette kommer att tävla i rallycross under våren hänger på om han lyckas samla ihop tillräckligt mycket sponsorpengar för att driva sitt team. Om inte planerar han att vänta till nästa säsong.
Men någon risk för sysslolöshet finns inte. Förutom det andra barnet som är på ingång väntar också husköp och en växande entreprenörsanda. Driftingen kommer att finnas kvar som uppvisningsgren och för stuntkörning, samtidigt som han ägnar sig åt import av produkter från Kina och har planer på att jordvärmepumpar i USA.
- Jag kommer från en egenföretagarfamilj, och min pappa hade åkeri under alla år. Vi har alltid varit egenföretagare. Det är därför jag har kommit dit jag är. Man måste vara fokuserad och jobba mycket, i bland utan inkomst. Jag försöker ha många inkomstkällor, många ben att stå på i fall att ett försvinner.
Hur mycket tjänar du?
- Det är alltid sånt där som är känsligt att säga. Jag tjänar mer än jag kunde drömma om, faktiskt.
Men hur är det då med svenskheten - och hur den hjälpt karriären framåt?
- Det svenska är en stark marknadsföringsgrej. Man har ett rykte om sig att man levererar vad man säger, att man är punktlig. Man skiljer sig från mängden. Att jag lärde mig köra på frusna sjöar blir de fascinerade av. Det är väldigt coolt att berätta det här.
Finns det några planer på att flytta tillbaka till Norrbotten?
- Vi säger aldrig att vi aldrig ska flytta hem. Men just nu har vi har inga planer på att flytta. Vi har ett väldigt flexibelt liv, kan jobba hemifrån med affärer och åker på någon tävling då och då. Vi trivs med solen och värmen och vi har fantastisk skidåkning fem timmar bort, så vi får snö om vi vill och kan köra skoter. Men kanske en sommarstuga i Stockholm.
Hur tänker du kring Norrbotten, nu när du bott i USA i tio år?
- Den möjligheten man har där uppe får man på väldigt få ställen. Det finns sådana ytor där uppe som man kan göra sånt här på. Polisen brydde sig inte om att man körde på sjöarna i Skabram. Det var väl bättre att man gjorde det där än någon annanstans.
"Vill visa att man är från Norrbotten"
Samuel berättar skämtsamt om hur till och med hans mamma kunde göra kontrollerade sladdar på väg till matbutiken. Och en identitet han först skämdes för har nu blivit en viktig del av karriären.
- När man var liten så var det jobbigt när folk skrattade åt en för att man var från en liten by uppe i Jokkmokk, men sen när jag blev lite äldre drog jag på ännu mer. Man vill verkligen visa att man är från Norrbotten.