Den 14 september spelade Boden Handboll seriepremiär. Efter 60 minuter visade resultattavlan 29–28 och hemmapubliken fick jubla efter en riktig rysare.
Men efter det har laget åkt på sex raka förluster.
På onsdag väntar nästa tuffa uppgift: svenska mästarna och serieledarna Höörs HK som gått obesegrade så här långt.
– Vi har ingenting att förlora mer än någonsin. Vi är i ett läge där vi behöver poäng, men det här är ingen match vi ska vinna på förhand. Det är bara att gå in och försöka bygga vidare på det vi startade upp mot Lugi, säger lagkaptenen Annica Ölén och syftar på söndagens match som slutade med en knapp förlust (17–19).
Vad måste förändras för att ni ska börja vinna?
– Det är inte bara en sak, det är mycket som måste ändras. Framför allt har vi inte presterat i försvarsspelet vilket är det viktigaste i handboll. Nu fick vi till försvaret mot Lugi men då fick vi inte till anfallsspelet. Vad finns det att göra? Det är bara att träna, träna, träna.
Boden har många nya spelare i truppen och sju olika nationaliteter, men Ölén vill inte skylla på att laget inte har hunnit spela ihop sig.
– Vi har haft en hel försäsong att träna ihop oss så jag tycker inte att vi kan säga att det är problemet. Det är något annat. Vi gör bara inte det vi ska göra. Vi gör inte det vi blir tillsagda att göra och jag vet inte varför, säger hon.
Den tuffa starten har fött hjärnspöken som kryllar omkring och förstör.
– Det är många som har dåligt självförtroende och då står man och putsar fönstret istället för att gå rakt mot mål. Det har blivit mer av den varan de senaste matcher och så får det inte vara. Vi har inte råd med det, förklarar Ölén.
För att vända den dystra trenden och hitta glädjen igen har laget valt att tänka utanför den berömda boxen och göra något annorlunda.
Nämligen skratterpai.
– Det var en rolig grej. Det har varit väldigt mycket negativt nu och det är många som känner ”prrrfffh” när man ska gå till träningen och gnugga på i samma spår. Det har varit lite halvgrinigt och det blir så när det går dåligt. Det är inte jättemånga som har känt att det har varit superkul. Vi har glömt bort att vi faktiskt spelar handboll för att det är så jävla roligt, säger Ölén.
Att sitta i grupp och garva på beställning kan låta jobbigt, men det gav snabbt resultat.
– Det var skitkul. Efter den övningen hade vi en skitbra träning. Det var nog inte så dumt ändå.
Är det något ni kommer fortsätta med?
– Ja, alltså varför inte.