I går kunde NSD avslöja anledningen till att stjärnbacken Emma Eliasson från Kiruna petats från landslaget. I samband med att petningen av Eliasson blev officiell under sommaren rapporterade NSD om ett utbrett missnöje med förbundskapten Leif Boork och hans ledarskap i det svenska damlandslaget i ishockey. Flera spelare har anonymt berättat om en miljö som är både totalitär och repressiv, en miljö där landslagsspelare inte vågar säga vad de tycker av rädsla för att straffas av förbundskaptenen.
Nu visar det sig att problemen i Damkronorna går betydligt djupare än så.
Enligt uppgifter till NSD ställdes allt till sin spets under ett landslagsläger i maj. Då samlades nämligen ett stort antal landslagsspelare för ett möte utan några ledare. Där diskuterade man igenom den rådande situationen i landslaget – och kom fram till att man inte tyckte att den var bra.
Landslagets spelsystem förde inte utvecklingen framåt.
Miljön i landslaget förde inte utvecklingen framåt.
Förbundskapten Leif Boorks ledarskap förde inte utvecklingen framåt.
Landslagsspelarna försökte få till stånd ett möte med den högsta landslagsledningen på förbundets kontor i Stockholm för att diskutera den rådande situationen, men fick till svar att det inte gick att genomföra. Anledningen? Att media skulle kunna lägga märke till att ett halvt landslag dök upp i förbundets lokaler – och att sprickan mellan spelarna och Boork i så fall skulle riskera att bli offentlig.
Istället ombads spelarna att sammanfatta sina tankar i ett mejl och skicka det till förbundet.
Spelarna gjorde som de ombads, skrev ner sina tankar och avslutade med ett ultimatum. Om det inte skedde förändringar i ledarstaben kring landslaget skulle fler än tio av de de tyngsta landslagsnamnen inte spela mer i Damkronorna. Brevet slog ner som en bomb hos förbundsledningen. Men några krismöten med förbundskaptenen var det inte tal om – istället startade en massiv övertalningskampanj för att få stjärnorna att stanna i landslaget.