Sidenvägen var på medeltiden ett nätverk av handelsvägar mellan Europa och Kina. Nu öppnas den nya sidenvägen från Europa till Kina. Stora Enso har sedan en tid startat leveranser av sina råvaror med tåg genom Ryssland och Kazakstan från östra Finland.
Dagens informationssamhälle med en växande handel över internet, ställer också krav på effektiva och korta leveranstider. Ett köp i webbutiken och leveransen är vid sin ytterdörr på nåt dygn. Hur får de sina produkter till sitt lager? Var är dessa tillverkade?
En stor del av vad vi i Europa konsumerar av diverse produkter är tillverkat i Asien, främst i Kina. Att transportera dessa därifrån till Europa tar med båt 6–8 veckor och då via någon hamn i Europa.
Genom Stora Ensos start av transporter genom Ryssland till Kina, så startas en ny version av Sidenvägen.
Den nya tidtabellen för transport av material från Kina till Stockholm kan via nya sidenvägen bli under 10 dagar.
Och hur kommer det sig?
Idén kom från östra Finland, Stora Enso startade transporter till Kina av råmaterial och varför kan man inte vidareutveckla detta, till godstrafik i bägge riktningar?
Haparanda/Torneås roll?
Ett helt nytt logistikcenter skulle byggas upp i gränsområdet. Eftersom spårvidderna skiljer mellan Finland och Sverige så skulle en omlastning av containers ske där. Ett tågsätt skulle omlastas under ett dygn, godsflödet skulle kunna växlas till export/import på samma tågsätt under dygnet.
Norrbotten och Sverige samt Tornedalen skulle få nya möjligheter till direktexport till Kina, trävaror, modulhus, specialstål med mera. Tullen skulle få en renässans med elektronisk förtullning mot den ryska och kinesiska tullen.
Köparna av varor från Kina skulle kunna få dessa under 10 dagar, detta skulle snabbare frigöra kapital som i vanliga fall bindes under långa transporttider. Säsongsbundna produkters leveranstider förkortas avsevärt och tilläggsorder skulle kunna transporteras snabbt från tillverkare till grossist, detsamma gäller i motsatt riktning, till köpare i Asien.
Ryssland är ett land med ett stort och utvecklat järnvägsnät och tågen går enligt tidtabeller och en sammankoppling med Kina och Europa via Tornedalen är ett nytt steg. Finland enda landsgräns med järnväg till EU går via Tornedalen. Det arktiska området tillsammans med Norge har rika tillgångar av råmaterial såsom malm och andra ädelmetaller samt träprodukter. Kanske modulhus från Piteå skulle finna en marknad i Asien.
En stor fördel är de miljöbesparande effekter som tågtrafiken också ger. El kan produceras via bland annat vind, sol och vatten som tågen sedan förbrukar. Dagens moderna tåg reglerar sin energiförbrukning, och kan nästan vara självförsörjande.
Undertecknade kommer den 3 november att delta vid ett seminarium i Joensuu, Karelska Sidenvägen, där högsta ledningen från ryska och finska järnvägsbolagen finns representerade, högsta ledningen från ländernas tullmyndigheter, speditörsbolag från Nordiska länderna med mera. Seminariet kommer att simultantolkas på ryska, svenska och finska och nu finns en ypperlig möjlighet att göra Tornedalens läge känt samt snabba på byggandet av de kilometer som saknar elektricitet mellan Kemi och Torneå. Samtidigt får persontrafiken en skjuts framåt och Bottenviksbanan mellan Luleå och Uleåborg kan gå från plan till verklighet.
Tomas Blomster
Företagarna i Norrbotten
Micael Blomster
Företagarna i Finland, Svenska utskottet
Jukka Kujala
VD Team Botnia Oy, Torneå stads Utvecklingsbolag
Peter Juntti
Tillväxt chef Haparanda kommun
Marko Varajärvi
Vd Tornedalsrådet