Under måndagen fick Norrbotten besök av S-ledamöterna i riksdagens trafikutskott – och under tisdag-onsdag åker infrastrukturminister Anna Johansson (S) norrut för att studera förbättringarna på järnvägssträckan Boden-Bastuträsk.
Det är bra att S-folket i regering och riksdag visar intresse och engagemang för infrastrukturen i norra Sverige.
Moderna och effektiva transportvägar är grundläggande för att företag som SSAB, LKAB, Boliden, Billerud-Korsnäs, Kappa Kraftliner och andra ska kunna fortsätta att hävda sig och vinna marknadsandelar i en tuff internationell konkurrens.
Det är också i det perspektivet som kraven på Norrbotniabanan, upprustning av E10, investeringar i Luleå Hamn och Malmbanan ska ses.
Det handlar inte om AMS-projekt för att hålla liv i en döende glesbygd. Det är tillväxtsatsningar för att skapa ett bättre klimat för företag och företagare i norra Sverige.
Därför var det sorgligt att den tidigare regeringen behandlade Norrbotten så styvmoderligt i sin infrastrukturplan.
Fackförbundet Unionen, som är partipolitiskt obundet och representerar privatanställda tjänstemän, beskrev den som ”en på svältgränsen mager plan för Norrbottens del”.
”Endast 0,15 procent eller 784 miljoner av 522 miljarder kommer länet och vårt näringsliv till del”, noterade Unionen Norrbotten i ett uttalande på sitt årsmöte 2014.
0,15 procent är en siffra som inte står i proportion till varken Norrbottens storlek (25 procent av landets yta) eller länets befolkningstal (2,7 procent av Sveriges hela befolkning).
Dessutom rimmar den mycket illa med de stora och växande transportbehoven hos de tunga industrierna i norr.
Malmen, stålet och skogsprodukterna måste ju kunna fraktas snabbt och kostnadseffektivt till sina kunder ute i stora vida världen.
Men det handlar inte bara om den regionala fördelningen av väg- och järnvägspengar. Sverige behöver även satsa betydligt mer på infrastrukturen.
I en rapport 2011 pekade Svenskt Näringsliv på att Sverige halkar efter övriga EU när det gäller både investeringar och underhåll, vilket slår mot godstransporterna.
”Grundproblemet är inte väderleken, utan att Sverige de senaste 25 åren har satsat betydligt mindre på investeringar och underhåll av infrastrukturen än övriga länder i Europa. Politikerna har prioriterat kortsiktiga ekonomiska mål framför långsiktiga transportsatsningar”, menade Svenskt Näringsliv.
Det bör mana till såväl eftertanke som handling hos Anna Johansson och hela den rödgröna regeringen.
Det behövs både större satsningar och en annan regional fördelning än under de borgerliga regeringsåren 2006-2014.
Om Sverige ska vara ett välfärdsland även i framtiden krävs större strategiska framtidsinvesteringar i vägar, järnvägar, hamnar, bredband och annan infrastruktur.
Den rödgröna regeringen har redan anslagit mer pengar till järnvägsunderhåll, vilket är bra och märks icke minst på sträckan Boden-Bastuträsk där arbetet nu pågår för fullt.
Men det krävs mer i höstens stora infrastrukturproposition som regeringen planerar att lägga på riksdagens bord någon gång i oktober.
Veckans minister- och utskottsbesök måste även följas av konkreta satsningar och skarpa åtgärder i propositionen och regeringens kommande åtgärdsplan.