Direkt efter det fruktansvärda terrordådet i Paris 13/11 begärde den franske presidenten Francois Hollande hjälp från övriga EU-länder för bekämpa terrornätverket IS.
Under onsdagen presenterade utrikesminister Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvist Sveriges bidrag.
Det handlar framför allt om att förstärka Sveriges roll i FN-insatsen i Mali – exempelvis med transportflygplan, fler stabsofficerare och utbildningsinsatser.
Det gör det i sin tur möjligt för Frankrike att lösgöra och flytta militära resurser från Mali till kampen mot IS.
Den borgerliga oppositionen är emellertid inte nöjd. Till exempel efterlyser Hans Wallmark (M) mer ”militär substans, till exempel stridsplan”.
Men ”bombhögern bör lugna sig”, som liberala Expressen skrev i en klok och balanserad ledare redan 17 november.
Ett starkt skäl till att inte skicka Jas-plan till Mellanöstern är det förändrade säkerhetspolitiska läget runt Östersjön.
Försvarsminister Peter Hultqvist har länge betonat att det nationella försvaret är prioriterat och att internationella insatser kommer i andra hand.
I det avseendet spelar också Jas-planen en central roll. De används i högre grad än förr för att bevaka de svenska gränserna.
”Om man skulle skicka en Jas-division till Syrien för spaningsinsatser så skulle det bli en hård påfrestning på det svenska flygvapnet”, säger Stefan Ring, militärstrategisk expert och lärare på Försvarshögskolan, till TT.
Enligt Ring skulle kostnaderna för att skicka en division (8 plan) med alla former av stöd bli mycket hög – och anslaget för internationella insatser är i princip slut.
Till detta ska läggas att Sverige redan deltar i den internationella koalitionen mot IS med 35 militära rådgivare i norra Irak.
Det handlar om hjälp, stöd och utbildning för de kurdiska Peshmerga-styrkorna som spelar en avgörande roll i markkriget mot IS.
Därtill kommer den enorma humanitära insats som Sverige gör för alla dem som flyr undan IS och det blodiga kriget i Syrien.
Dels är Sverige den femte största bidragsgivaren till FN:s flyktingorgan UNHCR, som finns på plats i Syrien och andra av världens oroshärdar. Under 2014 donerade Sverige 900 miljoner kronor till UNHCR.
Dels har det svenska kustbevakningsfartyget Poseidon gjort stora insatser på Medelhavet för att rädda flyktingar. Under sommaren 2015 räddade fartyget livet på sammanlagt 5295 människor.
Dels har Sverige som land tagit emot ett gigantiskt antal asylsökande. Sedan 2011 har Sverige tagit emot 100 000 flyktingar enbart från Syrien.
Inget annat EU-land har tagit emot lika många i förhållande till befolkningens storlek.
Enligt Margot Wallström har Frankrike inte heller framfört uttryckligt att just Jas-plan skulle vara ett önskemål.
Paketet som Sverige nu erbjuder har, enligt Wallström, dessutom fått en positiv respons av den franska ambassadören.
Därför behöver Sverige verkligen inte skämmas för sitt bidrag till Frankrike eller till EU och världssamfundet.
Men det finns gränser även för Sveriges internationella åtaganden. Ett litet land i norra Europa kan – och bör – inte göra allt.