Öppet brev till de landstingspolitiker som skall ta ställning till förslaget om förändrat uppdrag för Kirunas hälso- och sjukvård.
Den 26 oktober förväntas Ni landstingspolitiker fatta ett beslut som drastiskt kommer att påverka stora delar av Norrbottens invånare.
Tjänstemännen har på grund av landstingets oförmåga att ekonomiskt gå runt arbetat fram ett förslag där överläkare inom anestesi och intensivvård (narkosbakjouren), samt överläkare inom röntgen ska tas bort från Kiruna sjukhus och intensivvårdsavdelningen ska avvecklas. Landstingsdirektör Veronika Sundström säger i NSD den 14 oktober att detta är del i ett sparpaket då budgeten 2019-2020 förväntas vara i obalans.
Förslaget innebär för oss på akuten i Kiruna framförallt en halvering i teamet av läkare som tar hand om patienter som inte är internmedicinska: med andra ord en läkare istället för två som tar hand om exempelvis svårt sjuka barn, patienter från stora olyckor från gruvindustrin eller akuta förlossningar. Sker denna förändring för snabbt kommer det utan tvivel innebära ett alldeles för stort kompetensbortfall och med det bristande patientsäkerhet.
Den första september 2013 försvann kirurgbakjouren från Kiruna sjukhus och i samband med detta anställdes den första akutläkaren på en femårig specialistutbildning. I dag är vi fem stycken under pågående specialistutbildning. Specialiteten är relativt ny i Sverige, men har funnits i decennier internationellt där akutläkaren vanligen leder omhändertagandet av de svårast sjuka patienterna på akuten och påbörjar avancerad intensivvård med bland annat respiratorbehandling.
I Sverige startas fortfarande sådan intensivvårdsbehandling på akuten av en narkosläkare på de allra flesta klinikerna. Givetvis är vi akutläkare under utbildning i Kiruna inställda på att uppnå samma kompetens som våra kollegor världen över. Men att hävda att en narkosbakjourskompetens kan överföras till oss på några år är att gravt underskatta värdet i att ha en överläkare som dagligen arbetat med luftvägar och sviktande vitala funktioner hos patienter.
Just avsaknaden av exempelvis kirurgi och förlossningsvård, tillsammans med vårt klimat och det utsatta geografiska läget gör att vi måste ställa högre krav på oss själva jämfört med våra kollegor på många av landets större akutmottagningar, och en kompetent narkosbakjour som komplement till oss är ovärderligt.
2019 kommer sannolikt ett par av oss vara färdiga akutläkare, men då kommer vi ännu inte att ha uppnått tillräcklig kompetens för att ensamma helt ta över narkosbakjourens funktion på akuten. Även värdet av att kunna ringa in en kollega när det finns flera svårt sjuka patienter på akuten samtidigt är något att beakta, eftersom narkosbakjouren i nuläget är enda jourhavande "extra händerna" vi kan utnyttja på en stor del av våra patienter. Det behövs en bakjour för både oss unga läkare, men även för att kunna stötta upp övrig personal på akuten, framförallt då vi i Kiruna inte får en stor daglig mängdträning i patienter med livshotande tillstånd.
I dagsläget täcker vi i Kiruna en halv jourkedja med fasta läkare. För att ta över narkosbakjourens uppgifter dygnet runt med kritiskt sjuka patienter på akuten behöver vi vara betydligt fler. Det skulle åtminstone behövas en bakjourskedja och en primärjourskedja: alltså en fyrdubbling av dagens antal akutläkare. Utöver det så krävs en kompetenshöjning för att kunna upprätthålla patientsäkerheten, exempelvis återkommande och längre placeringar på anestesikliniken i Sunderbyn, något som de nyligen meddelat är en omöjlighet.
Allt detta kommer dessutom medföra ökade kostnader för akutkliniken, trots att man spar in på narkosbakjourens lön. Värt att tänka över är också att det i Sverige finns få akutläkare med den kompetens som krävs för att bibehålla standarden eftersom akutläkarverksamheten nationellt ännu är så pass färsk, vilket medför att rekrytering av färdiga specialister kommer att bli utmanande.
Vi vill att patienter som uppsöker vår akutklinik ska få ett akut omhändertagande med samma kvalitet som i övriga Sverige. Röstar Ni igenom förslaget som landstinget förespråkar omöjliggörs detta. Vi anser att det skulle innebära en livsfarlig försämring av patientsäkerheten, samt en ohållbar arbetsmiljö för oss. Vår rekommendation är att ni avslår förslaget och låter vår klinik fortsätta att utvecklas för att återuppta diskussionen när det finns en starkare och mer stabil grund att stå på. I nuläget är narkosbakjouren ett ovärderligt stöd för oss och övrig personal på akutkliniken i Kiruna, och därmed en förutsättning för bibehållen patientsäker vård.
Om Ni politiker fattar beslutet att ta bort narkosbakjouren i Kiruna som ett led i att balansera landstingsbudgeten till 2019 anser vi att det är en förhastad förändring som varken vi, eller vår klinik är redo för.
Hannah Sjöstedt,
ST-läkare inom akutsjukvård
Robert Berling,
ST-läkare inom akutsjukvård
Tone Antonsson,
ST-läkare inom akutsjukvård
Emilia Tiala,
ST-läkare inom akutsjukvård
Fredrik Kjellberg,
Överläkare inom internmedicin och kardiologi, Medicinsk rådgivare för medicin- och rehabkliniken
Staffan Stålnacke,
Överläkare inom internmedicin och kardiologi
Nadja Linder,
ST-läkare inom internmedicin
Erika Ridhult,
ST-läkare inom internmedicin
Simon Kenttä,
ST-läkare inom internmedicin