Ledare: Skakig färd för a-kassan

Grafen från TCO-ekonomen Göran Zettergren visar att det inte finns något samband mellan en generös A-kassa och hög arbetslöshet. Den röda kurvan visar tvärtom att arbetslösheten gått upp när a-kassan (den blå kurvan) försämrats.

Grafen från TCO-ekonomen Göran Zettergren visar att det inte finns något samband mellan en generös A-kassa och hög arbetslöshet. Den röda kurvan visar tvärtom att arbetslösheten gått upp när a-kassan (den blå kurvan) försämrats.

Foto: GÖRAN ZETTERGREN

LEDARE2014-02-04 22:01
Detta är en ledare. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Många kanske tror att Sverige har en generös arbetslöshetsförsäkring. Men så är det inte längre.

TCO-tidningen berättar om a-kassans skakiga färd nedåt.

En gång i tiden hade Sverige en a-kassa som gav ett fullgott inkomstskydd. Men idag ligger ersättningen, räknat som andel av lön, under genomsnittet för OECD-länderna, de västliga industriländerna.

Jämförbara länder som Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Norge har i dag bättre a-kassa än Sverige.

Taket i Sverige är så lågt att en medelinkomsttagare inte ens får ut hälften av sin tidigare lön.

Det säger något om behovet av en ordentlig a-kassereform i Sverige.

Faktum att är att det så kallade taket i a-kassan inte har höjts sedan 2002! Det betyder att ersättningen urholkas för varje år som går.

I dag ger a-kassan som mest 14 960 kronor i månaden (brutto) i ersättning.

Hade taket följt inflationen sedan 1992 hade det legat på 16 658 kronor. Hade taket följt löneutvecklingen sedan 1992 hade taket legat på 25 905 kronor!

En bättre a-kassa ligger inte bara i fackets och de arbetslösas intresse. TCO-basen Eva Nordmark brukar peka på att en schysst a-kassa gynnar svensk ekonomi och underlättar förändringar på arbetsmarknaden.

”Arbetstagare som ser att ett jobbyte ökar risken för arbetslöshet och privatekonomin blir mindre benägna att röra på sig. Rörligheten på arbetsmarknaden ökar om de individuella riskerna med arbetslöshet minskar. Det ger högre produktivitet och tillväxt”, skrev hon i Aftonbladet 11 september 2012.

I den fackliga världen brukar det kallas för att det ska råda ”trygghet i förändringen”.

Strukturomvandlingar blir lättare att acceptera när du vet att det finns en a-kassa som garanterar en inkomst under en period.

Men i regeringskansliet härskar ett annat synsätt. Där ses försämringar i a-kassan som en väg till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet.

Det är emellertid en politik som bevisligen inte fungerar. Verkligheten visar snarare motsatsen.

En period med försämringarna i a-kassan (tolv år med urholkningar!) har gått hand i hand med en växande arbetslöshet i Sverige.

Därför är det hög tid för ett ordentligt omtänkande inom politiken.