Vi som har varit med ett tag minns ”den underbara natten”.
Natten mellan 23 och 24 april 1981 förhandlade dåvarande budgetministern Rolf Wirtén (FP/L) och socialdemokraten Kjell-Olof Feldt om skattepolitiken.
Resultatet blev en bred blocköverskridande uppgörelse och att den borgerliga regeringen sprack.
På journalisternas frågor om hur natten varit svarade Wirtén: ”Underbar!”
Lika glad var dock inte gamle ekonomiministern Gösta Bohman (M). Moderaterna kunde inte på några villkor acceptera kompromissen och valde att lämna regeringen.
1990-91 var det på nytt dags för en stor skattereform. I spetsen för förändringen gick de politiska samarbetsingenjörerna Ingvar Carlsson (S) och Bengt Westerberg (FP/L).
Beslutet kritiserades både från höger och vänster. Men socialdemokrater och socialliberaler höll ihop och enades om det som beskrevs som ”århundradets skattereform”.
Det senaste decenniet har dock skattepolitiken präglats av mest konfrontation och styvnackad blockpolitik.
Men kanske kan en förändring vara på gång. Under det gångna året har fler och fler talat om vikten av en ny bred skattereform. Till exempel argumenterade företrädare för LO och Saco för sänkt skatt på arbete och höjda skatter på konsumtion och miljöstörande verksamhet, en sorts grön skatteväxling, i en gemensam debattartikel i Dagens Nyheter 21 mars 2015.
På Liberalernas landsmöte i november förklarade partiledaren Jan Björklund att han gärna ser en uppgörelse med regeringen.
”Vi är beredda att sätta oss ner. Det bygger givetvis på att det finns ett ömsesidigt intresse, men vi är beredda att genomföra en sådan reform de närmaste åren med den nuvarande regeringen”, sa Björklund bland annat.
Finansminister Magdalena Andersson har – för sin, socialdemokratins och regeringens del – välkomnat Liberalernas utspel.
Vad detta kommer att innebär i praktiken återstår fortfarande att se. Men det innebär antagligen ett antal kontroversiella förändringar.
För Liberalerna är det en hjärtefråga att sänka marginalskatterna. Men för Socialdemokraterna är det inte lika aptitligt att sänka skatten för de högst avlönade.
I den andra vågskålen ligger dock möjligheterna för socialdemokratin att skapa bred uppslutning kring ett skattesystem som tryggar finansieringen av äldrevård, utbildning, försvar och andra angelägna samhällsverksamheter.
Socialdemokratin fick 31 procent av rösterna i senaste valet och kan inte bestämma någonting på egen hand.
Därför vore det en enorm vinst för S om delar av borgerligheten ställer sig bakom en skattereform som tryggar en långsiktig finansiering av den generella välfärdspolitiken.
En borgerlig spricka i skattepolitiken skulle dessutom allvarligt försvaga alliansbygget inför framtiden.
Skattepolitiken är ingen perifer struntfråga. Den är en av de mest centrala politiska och ideologiska frågorna.
Därför skulle alliansen vara skakad i sina grundvalar – om S, MP och L enas om en bred skattereform. Det skulle slå in en rejäl kil mellan L och de övriga allianspartierna.
Som i alla förhandlingar gäller det alltså att både ge och ta.
Om det ska bli en blocköverskridande skattereform kan inget parti räkna med att få igenom sin egen politik till punkt och pricka.
Det kommer att krävas kompromisser och att partierna är beredda att överge en del av sina gamla käpphästar.