Statsrådet är sen till intervjun. Hon ursäktar sig med att konseljen dragit ut på tiden och betonar svårigheten att kunna smita när man "fått kungen till bordet".

2005 valdes Annika Strandhäll till ordförande i SKTF Göteborg. Nio år senare installerades hon som sjukförsäkringsminister i Göran Hägglunds gamla arbetsrum på socialdepartementet i Stockholm. Hon inledde sitt nya arbete med att bestämma att det stora skrivbordet skulle tas bort och ersättas av ett konferensbord.

Varför är det viktigt att sänka sjuktalen i Sverige?

Artikelbild

| Upprörd. Fallet Erik Jonsson gör socialförsäkringsministern upprörd. "Det är inte meningen att en 26-åring ska hamna utanför arbetsmarkanden. Vi ska snarare hjälpa honom att komma tillbaka efter skadan", säger Annikla Strandhäll.

– Sjuktalen har ökat med 80 procent sedan 2010. Genomsnittspersonen bland sjukskrivna är en kvinna som arbetar inom äldreomsorgen, har två barn hemma och är ungefär 36 år. Det är stress, ångest och depression som är det vanligaste orsakerna. Det finns arbetsplatser som är starkt överrepresenterade.

Kan du ge exempel?

– Det handlar om kvinnodominerade arbetsplatser inom välfärdssektorn. Det är äldreomsorg, skola och vården som toppar statistiken för sjukfrånvaron i Sverige. Två av tre sjukskrivna är kvinnor. Vi kan också se att det är många kvinnor när de kommer in i familjebildande ålder.

I den här delen av intervjun presenterar vi Erik Jonsson och Monica Lahti som ingått i Norrbottens-Kurirens artikelserie ”Skadad på jobbet”. Du kan se ministerns reaktion på www.kuriren.nu.

Artikelbild

När läkaren Linda Beckert kommer på tal förklarar statsrådet att hon läst insändaren ”Lita på mitt omdöme, Försäkringskassan”.

– Försäkringskassan skickar tillbaka nästan 40 procent av alla läkarintyg. Vi har väldigt frustrerade handläggare på Försäkringskassan och vi har minst lika många frustrerade läkare. Tyvärr är det individen som kommer i kläm. Mitt budskap till myndigheten har varit att det här är en oacceptabel situation.

Artikelbild

| Upprörd. Socialförsäkringminister Annika Strandhäll ser de stegrande sjukpenningtalen som ett resultat av att arbetsklimatet på svensk arbetsmarknad har hårdnat på senare år.

Kan människor känna sig trygga i det svenska sjukförsäkringssystemet?

– Man ska kunna känna trygghet. Vi har fortsatta utmaningar att skapa friska arbetsplatser speciellt inom den offentliga sektorn, där vi har dubbelt så höga sjuktal som arbetsmarknaden i övrigt. Vi har också utmaningar med att få hälsa & sjukvården och Försäkringskassan att fungera bättre tillsammans. De kan inte sitta och skälla på varandra, utan måste samverka för att folk inte ska hamna i kläm på det här sättet som ni beskrivit.

Artikelbild

Försäkringskassan är numera en nästan utskälld myndighet. Har du någon gång funderat om ni valt rätt väg för att sänka sjukpenningstalen?

– Jag har varit på arbetsplatser med en sjukfrånvaro på 18 procent. Att då som politiker luta sig tillbaka att säga att det är helt okey att två av tre som sjukskrivs är kvinnor som riskerar att slås ut från arbetsmarknaden. De arbetar ofta i yrken som sjuksköterskor, lärare, undersköterskor eller inom hemtjänsten. Vi måste vända den här utvecklingen.

Vore det inte bättre att satsa resurserna till att skapa bättre arbetsplatser där personalen inte behöver bli sjuka?

– Det gör vi också. Regeringen har för ett och ett halvt år sedan fört fram ett brett åtgärdsprogram med 25 olika åtgärder inom sju olika områden. Sedan 2006 är den psykosociala arbetsmiljön varit den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro för både kvinnor och män. Vi behöver utveckla en primärvård som kan hantera en ohälsa som ser ut på det här sättet. Vi tecknade i höstas tillsammans med samtliga fack och arbetsgivare på den svenska arbetsmarknaden tre avsiktsförklaringar som har utgångspunkten att fokusera på ett bättre förebyggande arbete vilket pågår redan på många ställen.

Vår artikelserie fick ett stort gensvar. Läsare har uppmanat oss att ta upp deras fall. En person liknade Försäkringskassans hårdare bedömningar vid ”en hetsjakt på samhällets svaga”. Som socialdemokratisk minister, hur reagerar du när du hör det här?

– Det är viktigt att säga att Försäkringskassan inte ålagts någon hetsjakt på sjuka. Vi har gett ett uppdrag till Försäkringskassan som handlar om att ha en kvalitetssäker bedömning. Man handlägger nästan 600 000 fall per år. 98 procent får sitt läkarintyg godkänt. Men vi behöver se till att folk inte ska uppleva att de kommer i kläm. Jag möter också människor i samma situation som ni beskriver. Det är enormt många människor som Försäkringskassan hanterar hela tiden och där behöver vi som politiker vara tydliga kravställare till våra myndigheter och använda de som verktyg till att stötta och hjälpa människor tillbaka till arbetslivet igen.

Tycker du att det är rimligt att människor ska tvingas klara sig utan ekonomisk ersättning i flera månader i väntan på beslut från Försäkringskassan?

– Det är verkligen inte rimligt. Jag vet att sånt händer här i landet. Jag vet att Försäkringskassan har en lång kö när det gäller omprövningar. Där har jag också informerat mig om att de här köerna ska arbetas bort och att man räknar vara nere på en normal nivå till sommaren.

Vad är en normalnivå?

– Att man inte ska behöva vänta längre än sex veckor.

Känner du till att höstens regeländring har inneburit att människor tvingas leva utan ersättning i flera månader?

– Ja, det kan handla om 25 veckor vilket är helt oacceptabelt. Under hösten började Försäkringskassan tillämpa en förändrad handläggning, där man prövar varje sjukintyg som ett nytt sjukfall. Sedan regeringen fick reda på det har vi arbetat med en lagstiftningsförändring, som är ute på remiss, för att kunna återgå till den handläggningsrutin som man hade tidigare.

Många läsare har talat om ett allt tuffare klimat på svensk arbetsmarknad. Är kraven för höga idag?

– Ja. De psykiatriska diagnoserna står för 72 procent av alla sjukskrivningar i dag. Jag är ganska övertygad att vad vi ser är en kombination av att den offentliga sektorn slimmats sedan finanskrisen på 1980-talet och att vi har haft ett teknikskifte. Vissa medarbetare upplever att de har en större flexibilitet och frihet i sina jobb, medan för andra – inte minst inom hemtjänsten – har fått ett mer styrt och kontrollerat arbete. Det här är något som påverkat hälsan enormt mycket. Det är kvinnor som är överrepresenterade här. Det är kvinnor som får jobba deltid, det är kvinnor som jobbar delade turer och det här är en arbetsmiljö som för väldigt många är oacceptabel.

Till sist, har du något som du vill hälsa till Erik Jonsson, Monica Lahti och Linda Beckert?

– Till Linda: Jag tror att dialogen mellan hälsa & sjukvård och Försäkringskassan och de andra aktörerna kring de sjukskrivna måste bli bättre. För de som blir förlorare i det ställningskrig som vi har i dag är den enskilde.

– När det gäller Erik och Monica skulle jag vilja säga att ohälsa kan drabba oss i olika former. Ni behövs och samhället har ett ansvar för att man får en chans att komma tillbaka igen. Det jobbar vi för att förverkliga.