Projektet omfattade en nybyggnation av cirka 100 lägenheter i varierande storlekar varav 30 var avsedda för trygghetsboende. Lägenheterna skulle enligt underlaget fördelas på sju flerbostadshus i tre och fyra våningar. Projektet har legat ute på anbud en gång tidigare, men fick avslutas även den gången på grund av formaliafel.
Anbuden som kom in från byggföretag till Kiruna bostäder för att bygga bostäder var för dyra och därför avslutas upphandlingen.
– Det blev alldeles för höga kostnader. Det kom in tre anbud där kostnaderna på bygget hamnade på mellan 39.000-42.000 kronor per kvadratmeter vilket är för dyrt. Godtagbart hade varit mellan 27.000 och 30.000 kronor per kvadratmeter, säger Kiruna bostäders vd Anneli Vinsa.
Skillnaden sett till månadskostnaden per kvadratmeter blivit drygt 2200 kronor per kvadratmeter istället för 1600-1700 per kvadratmeter.
– Det är inte rimligt, i slutändan är det ju så att hyresgäster ska bo i de här lägenheterna. En tvåa hade hamnat på cirka 11.200 kronor och det känns hyfsat orimligt, säger Kiruna bostäders ordförande Sten Nylén (S).
Hur kan det skilja sig så mycket mellan den kostnad ni räknat på sett till vad anbuden låg på?
– Vi jämförde med resten av Sverige, jag vet inte om det är en Kirunafaktor och längst bort från marknaden eller vad det beror på vet jag inte, säger Nylén.
Vad kommer ni att göra nu?
– Vi får slicka såren och vänta. Vi kommer inte att gå ut med någon ny förfrågan som det ser ut i dagsläget utan backa bandet och se hur vi ska hantera de enormt höga byggkostnaderna som finns i Kiruna. Det är ju inte bara något som drabbar oss utan alla som vill bygga, säger Vinsa.
– Nu måste vi hitta en lösning framåt även om det inte ser ljust ut, säger Nylén.
Gunnar Selberg (C) är starkt kritisk till att upphandlingen har misslyckats och säger att sanningen har kommit ikapp kommunen, och kräver att avtalet med LKAB omförhandlas.
– Det finns inga investerare eller externt kapital som vill investera och som vill återuppbygga Kiruna. LKAB skulle ha återuppbyggt allt och jag förstår inte varför man inte ställde det kravet när LKAB gjorde miljardvinster. De kommer inte att säga nej eftersom de har investerat tolv miljarder i en ny huvudnivå, och säger de nej går vi inte vidare med detaljplanerna, säger Selberg.