Statsminister Stefan Löfven (S) citerade skådespelaren och visdiktaren Allan Edwall (1924-1997) när han inledde onsdagens partiledardebatt i riksdagen.
”Visst är det bätter men int´ är det bra”, skrev jämten Allan Edwall i en av sina visor.
Löfven beskrev vad som faktiskt skett under den S-ledda regeringen sedan 2014 men att det inte betyder allt som behöver göras nu är gjort.
Regeringen ärvde ett budgetunderskott på 60 miljarder kronor 2014 men kan nu redovisa ett stort budgetöverskott.
Det har blivit 300 000 fler människor i arbete och Eurostat redovisar att Sverige nu har den högsta sysselsättningsgraden som uppmätts i något EU-land.
Skolan, sjukvården, äldreomsorgen och polisen har tillförts nya resurser.
Pensionerna har höjts. Bostadstillägget har förbättrats. Den S-ledda regeringen har inlett nedmonteringen av ”pensionärsskatten”.
Landsbygds- och regionalpolitiken har fått ett historiskt lyft.
Det betyder emellertid inte att tillvaron i Sverige 2018 är problemfri. I sitt tal pekade Löfven på de många brister som finns i det svenska samhället.
Fortfarande finns låginkomstpensionärer och långtidssjuka som har det tufft. Fortfarande finns att göra för att förbättra i hemtjänsten, skolan, cancervården, polisväsendet och andra delar av den offentliga sektorn.
Den socialdemokratiske statsministern var stolt men inte nöjd, för att låna ett uttryck från en av hans historisk företrädare.
I sitt tal underströk Löfven dock att lösningen på dessa problem inte är skattesänkningspolitik á la Ulf Kristersson & Co.
Det går inte att finansiera fler poliser eller undersköterskor med stora skattesänkningar, markerade statsministern.
Precis där står också valet i höst.
Det finns en klassisk höger-vänster-konflikt om skatter och välfärd, liksom om arbetstagarnas rättigheter.
Allting handlar inte om migrationen eller den så kallade GAL-TAN-skalan som blivit högsta mode bland många statsvetare och politiska kommentatorer. (GAL står för grön, alternativ och libertarian medan TAN står för traditionell, auktoritär och nationalistisk).
I verkligheten är det även av grundläggande betydelse hur vi finansierar och organiserar äldreboenden, hälsocentraler och skolor. Privat eller offentligt? Skatter eller försäkringslösningar? Efter den enskildes behov eller dennes ekonomiska förmåga?
Löfven beskrevdet som ”en folkomröstning om välfärden”, vilket inte är för mycket sagt.
I en rapport har RRV visat att Sveriges kommuner och landsting/regioner behöver tillföras 200 miljarder kronor extra före 2030 för att kunna försvara dagens personaltäthet inom välfärden.
Det är svårt att se ett nytt borgerligt skattesänkningskalas som svaret på denna gigantisk utmaning.
Det förtjänar också att talas om innan svenska folket går till vallokalerna 9 september i år.