På Demografiska databasen är det låg stämning så här mindre än en månad innan verksamheten läggs ner. Christer Funck är områdeschef för enheten, en av tre enheter i norra Sverige.

– Vårt uppdrag har varit att samla värdefull information om befolkningen som forskare inom många olika ämnesområden har kunnat nyttja till sin forskning. Vi digitaliserar dokument från kyrkoböcker. Man kan säga att vi har byggt infrastruktur för demografisk forskning, förklarar Christer Funck.

Verksamheten har Umeå universitet som huvudman och har bekostats av Vetenskapsrådet. När man startade, 2001, var uppdraget att bygga en befolkningsdatabas där det fanns samisk befolkning representerad. Man började med nordligaste inlandsregionen och i dag är massor av individer dokumenterade.

Artikelbild

| FÅTAL KVAR. Det är ett fåtal av de anställda som är kvar vid Demografiska databasen. Som mest har de varit tolv anställda. Områdeschefen, Christer Funck, Örjan Naalisvaara och Ingegerd Nilimaa.

– Vårt arbete möjliggör forskning från och med i dag och sekler tillbaka. Det är världsklass. Det finns ingen annanstans i världen en så detaljerad källa över befolkningen som det här, säger Funck.

Det är en kombination av indragna anslag från Vetenskapsrådet och att data redan tagits som påverkar nedläggningen.

– Vi har slutfört vårt arbete med att registrera kyrkoboksdata över regioner där det finns ursprungsbefolkning. Det arbetet är klart.

När Demografiska databasen hade som störst verksamhet jobbade tolv personer här. I dag är de sex. Örjan Naalisvaara och Ingegerd Nilimaa är båda excerpister. Det är yrkesbenämningen för de som utför kyrkoboksdokumentationen.

Artikelbild

| PENDLAR. I sexton års tid har Örjan Naalisvaara pendlat till jobbet i Karesuando. Det är fem mil till hemmet i Saivomuotka. Nästa månad tar det slut.

– Antalet excerpister har gått ner under de senaste tio åren. Vår yrkesgrupp finns bara förutom på Demografiska databasen i Haparanda och Jörn, i Umeå och Lund, säger Örjan Naalisvaara.

Vad ska du göra efter nedläggningen? Ser du några möjligheter att få använda din kunskap?
Artikelbild

| TRIVS. Hon trivs i bygden och ångrar inte att hon flyttade hit även om arbetsuppgifterna fått mer akut karaktär efter att landstinget ändrade sin ambulansverksamhet.

– Nej. Det är svårt att säga. Jag lever på hoppet. Med min ålder är det inte så lätt att få något nytt och jag kan ju inget annat, säger Örjan Naalisvaara, som pendlat tio mil dagligen till jobbet i Karesuando sedan starten 2001.

Ingegerd Nilimaa är Karesuandobo och är lika ovetande om vad framtiden bär för hennes del.

Artikelbild

| NYSYDD. Tre koltar till en filminspelning har Laila Idivuoma precis färdigställt. Filmen handlar om krigsåren och koltarna är preparerade av Laila Idivuoma för att se autentiska ut.

– Jag tycker det känns fruktansvärt. Det är ett tufft läge. Jag är en äkta ”inföding” och vill inte flytta. Hade jag velat flytta härifrån så hade jag gjort det.

Karesuando är Sveriges nordligaste samhälle beläget 18 mil från Kiruna. Det kan kännas långt bort. Men för de boende här finns ett annat sätt att se på saken.

Artikelbild

| KYRKOBÖCKER. Vid databasen har man kartlagt befolkningen över stora områden. Ett minutiöst arbete som kräver noggrannhet och tålamod.

– Vi har 25 mil till Tromsö, 14 mil till Kautokeino, 31 mil till Rovaniemi och 40 mil till Luleå. Karesuando ligger mitt i och inte långt bort. Här bor svenskar, samer och finländare. Många kan flera språk och många turister kommer hit, säger Laila Idivuoma, som driver en tyg- och slöjdaffär i byn.

Laila Idivuoma säger att hon alltid trott på Karesuando och att hon valt att starta eget för att hon vill jobba på orten.

Artikelbild

| EKONOMI. Det är indragna anslag från Vetenskapsrådet som drabbar de anställda när Demografiska databasen läggs ner.

– Jag har skaffat jobb åt mig själv. Annars hade jag fått åka till stan och pendla, säger hon.

Vad säger du om nedläggningen av Demografiska databasen?
Artikelbild

| EXCEPIST. Örjan Naalisvaara tillhör en yrkesgrupp som håller på att dö ut.

– De som jobbar där har ju familjer så det är ju inte bara en person som drabbas. Långsiktigt drabbas hela bygden, säger hon.

På hälsocentralen finns distriktssköterskan Maria Hurri Nilsson. Hon valde att flytta till Karesuando från Jämtland för tio år sedan.

Artikelbild

| AKTIVT VAL. Maria Hurri Nilsson gjorde ett aktivt val att flytta till Karesuando. I dag jobbar hon som distriktssköterska vid hälsocentralen.

– Jag var här på loven när jag var liten. Min mamma kommer från Mertajärvi. Senare träffade jag min man som är från trakten. Vi valde mellan Östersund och Karesuando, och det blev Karesuando, säger hon.

Familjen trivs bra och förutom renskötselföretaget så jobbar Maria Hurri Nilsson på samhällets enda vårdinrättning, Norrskenets hälsocentral. Här får man ta konsekvenserna av regionens neddragna ambulansservice.

Artikelbild

| INFÖDING. Laila Idivuoma driver en butik i Eurosuandohuset på gränsen mot Finland. ” Jag vill inte pendla då får jag ordna jobbet själv”, säger hon.

– Vi är som en akutmottagning här numer. Hit kommer de som har drabbats av exempelvis infarkter.

Förutom de försämrade vårdinsatserna tycker hon att byn är ett bra ställe att leva i. Det är få ställen av Karesuandos storlek som kan ståta med två skolor och två förskolor. Ett kommunalt och ett samiskt alternativ. Här är samerna majoritetsbefolkning.

Artikelbild

– Den största näringen här är rennäringen, helt klart. Sedan finns ju affärer och industrier förutom slakteriet.

Maria Hurri Nilsson tycker som de andra Karesuandobor vi pratar med att det är tråkigt med nedläggningen av databasen.

Artikelbild

– Det är de enda så kallade kontorsjobben här. Det är synd att den typen av jobb försvinner, säger hon.